Klimat Franska staten är för passiv inför klimatkrisen. Det har en fransk domstol fastslagit. Någon liknande process har aldrig förts i Sverige, men det skulle vara möjligt, menar Jonas Ebbesson, professor i miljörätt.
Fyra miljöorganisationer har stämt den franska staten för att inte ha vidtagit tillräckliga åtgärder för att möta klimatkrisen. Nu har en domstol dömt till de svarandes fördel och domen kan tvinga den franska staten att minska sina utsläpp ytterligare och gör det även möjligt för franska medborgare som har drabbats av klimatrelaterade skador att ansöka om ersättning.
Något liknande har aldrig testats i Sverige, men möjligheten finns, säger Jonas Ebbesson, professor i miljörätt vid Stockholms universitet. Han har länge varit intresserad av klimatprocesser som drivits i domstol och tycker sig se att de är på uppåtgående. Fram till 2020 hade omkring 1550 ärenden som rör klimatförändringar lämnats in i 38 länder enligt en FN-rapport.
Ett av de mer uppmärksammade fallen är från december 2019 då den nederländska staten dömdes till att under 2020 minska landets samlade utsläpp med minst 25 procent jämfört med 1990 års utsläpp, för att skydda människors hälsa och liv.
– Det är helt oprövade processer för svensk del, så man kan fråga sig om det ens skulle gå att driva? Min slutsats är att det går att driva den typ av miljömål vi såg i Nederländerna även i Sverige. Miljöorganisationer och människor som är direkt påverkade av klimatförändringarna skulle kunna driva en sådan process mot svenska staten, och om den drevs på rätt sätt skulle domstolarna inte kunna avfärda det, säger Jonas Ebbesson.
Sverige når inte sina klimatmål
Om utfallet för ett sådant eventuellt miljömål hade varit likt det i Nederländerna eller Frankrike det går inte att säga. Sverige har kommit mycket längre i sitt klimatarbete än vad Nederländerna har, men å andra sidan dömdes franska staten för att inte ha minskat landets utsläpp tillräckligt snabbt för att uppfylla de egna åtaganden. Något som till viss del är sant även för svensk del.
Senast år 2045 ska Sveriges sammanlagda nettoutsläpp nå netto-noll. På vägen dit finns olika etappmål. Enligt Naturvårdsverkets bedömning kommer Sverige, trots att flera etappmål uppfylls, inte nå målen för 2030 och 2045 – med dagens styrmedel. Men det är vi inte ensamma om. EU:s medlemsländer har enats om gemensamma klimat- och energimål till år 2030. Men inget av länderna bedriver idag en politik som ligger i linje med vad som krävs för att uppnå de målen.
– Även om Sverige hittills har gjort betydligt mer än Nederländerna för att minska utsläppen, skulle en svensk domstol kunna ta hänsyn till att Sverige har bättre förutsättningar än Nederländerna och därför anse att det är rimligt att kräva en snabbare utveckling i Sverige. Och skulle det komma ny forskning som visade att vi måste gå ännu snabbare fram för att uppnå klimatmålen, skulle en sådan rättsprocess kunna fylla en viktig funktion i Sverige också. Avgörande blir om domstolen anser att de krav som ställs på staten har rättslig grund och samtidigt bedömer att staten inte gör det den ska.
Bevisa diskrepans
Enligt Jonas Ebbesson är den mest troliga vägen för en eventuell stämning av svenska staten baserad på den svenska klimatlagen i kombination med Europakonventionen.
– För att kunna driva en process mot staten måste man kunna visa att staten har ett rättsligt ansvar för detta. Den svenska klimatlagen lägger ett tydligt ansvar på framförallt regeringen att presentera en klimatpolitisk handlingsplan som lever upp till riksdagens klimatmål. Dessutom har vi ett stadgande i vår grundlag som aldrig tillämpats och som ålägger det allmänna att säkerställa en hållbar utveckling. Den är generellt hållen och svår att tillämpa, men i en sådan här process skulle det vara relevant. Och till detta följer rättsliga krav av Europakonventionen.
– För att kunna driva en klimatprocess, likt fallen i Nederländerna och Frankrike, krävs också att man presenterar faktaunderlag som visar att Sverige ligger långt ifrån den nödvändiga kurvan för att uppnå målen. En framgångsrik process fordrar att man kan visa att det är skillnad mellan vad som faktiskt sker eller inte sker och vad som krävs juridiskt.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
