De låga Pisa-resultaten i naturvetenskap ifrågasätts i en ny avhandling. Enligt professor Jan-Eric Gustafsson är det verkliga problemet elevernas dåliga läsförståelse.
Margareta Serder visar i sin avhandling att eleverna har stora svårigheter att förstå frågorna i naturvetenskap, eftersom de är så krångligt formulerade, skriver SR. Detta, menar Serder, gör att vi får en orättvis bild av elevernas kunskap i naturvetenskap.
Pisa-undersökningen är inte ett rent kunskapsprov, utan bygger på problemlösning. Eleverna ska omsätta sin kunskap till fiktiva situationer. Enligt Margareta Serder används inte den här typen av uppgifter längre i svenska klassrum, det skulle alltså vara en del av förklaringen till de lägre resultaten.
Jan-Eric Gustafsson, professor i pedagogik vid Göteborgs universitet, tycker inte att man kan säga att frågorna är komplicerade, eftersom de spänner över en väldigt varierad svårighetsgrad, däremot håller han med om att man lägger för stor vikt vid Pisa-undersökningen.
– Det finns verkligen anledning att ifrågasätta Pisa när det gäller att mäta faktisk skolkunskap. TIMSS lämpar sig mycket bättre för att mäta kunskap, eftersom den undersökningen inte baseras på läsförståelse, säger Jan-Eric Gustafsson.
TIMSS är en internationell undersökning som – liksom Pisa – mäter kunskaper i matematik och naturvetenskap, fast i årskurs åtta och var fjärde år. Resultaten i den här undersökningen har inte nämnvärt gått ned.
Ytterligare en undersökning som Jan-Eric Gustafsson hänvisar till är PIRLS. Även det är en internationell studie. Den undersöker läsförmågan hos elever i årskurs fyra var femte år. I den första undersökningen 2001 låg Sverige i topp, och även om resultatet har försämrats så ligger Sverige fortfarande på en mycket hög internationell nivå.
– I Pisa krävs läsförståelse och även förmågan att författa egen text. De här olika resultaten pekar mot att den svenska läsförståelsen är dålig, försämrad. Det är även vad jag ser i min egen forskning, säger Jan-Eric Gustafsson.
Jan-Eric Gustafsson menar att resultaten tyder på att elevernas läsförståelse försämras framförallt efter årskurs fyra och att det är det som är problemet, snarare än att Pisa-undersökningens resultat eventuellt misstolkas.
– Kanske fokuserar skolan inte på läsförståelse efter årskurs fyra. Att lära sig läsa funkar, men det som kommer sedan, att läsa för att lära, funkar inte, säger Jan-Eric Gustafsson.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
