Professor: “Ingen slakt av public service”

Public service-utredningen Splittringen om framtiden för SR, SVT och UR är mindre än väntat, enligt expert. Men anslagen trappas ned och kommittén vill se effektivisering, extern granskning utredning om att slå ihop de tre bolagen.

Det nya public service-tillståndet är rekordlångt, från 2026 till 2033. I förslaget slås fast att innehållet ska vara både brett och innehålla smalare program. En stridsfråga där M, KD och SD verkar ha backat från kravet på ett smalare public service.

I förslaget betonas att uppdrag som rör svenska språket är allt viktigare, medan villkor om jämställdhet och mångfald tonas ned.

Fredrik Stiernstedt, professor i medie- och kommunikationsvetenskap vid Södertörns högskola, konstaterar att förändringarna för public service är mindre än vad läckorna på förhand gett intryck av. 

Trappar ned uppräkning

– Det sker ekonomiska försämringar genom att man trappar ned uppräkningen. Men det är ingen slakt av public service.

Sedan 2003 har public service haft en årlig uppräkning av anslagen på 2 procent. Kommittén föreslår nu en ökning för 2026, med 3 procent jämfört med 2025 års nivå. Därefter en uppräkningen till 2 procent under åren 2027–2030, och 1 procent 2031–2033.

S, V, MP och C reserverar sig och vill se en något högre uppskrivning 2027–2030 på 2,6 procent. 2031–2033 vill de se en uppskrivning med 2,3 procent.

“Djupt olyckligt”

Christina Jutterström, ordförande för en föreningen Oberoende public service, ser myket allvarligt på att partierna är oeniga.

– Det är djupt olyckligt att man inte kunde bli eniga, det är historiskt. 

Det kommer att ge konsekvenser de åtta åren då sändningstillståndet gäller.

– Om man inte enas så kommer public service att vara svagare än vad vi haft i det här landet. Det är inte bra för medborgarna och demokratin. 

Försiktiga högerpartier

För att rationalisera hela svenska public service-verksamheten föreslås att regeringen ska utreda en sammanslagning av de tre bolagen, som brittiska BBC, danska DR och norska NRK.

SD har länge förespråkat ett smalare public service och tog på dagens presskonferens upp att de anser att innehållet är politiskt vinklat. M och KD har gått från att vara public service-vänliga mot att vilja smalna av och skala bort underhållning och sport, enligt Fredrik Stiernstedt.

– Förslaget som presentats var ganska försiktigt utifrån den retorik som funnits. 

Genom en ny teknikneutral lag ska man kunna ställa villkor för innehållet i alla mediekanaler där public service finns, så att även publiceringar i sociala medier granskas.

Begränsa sociala medier

Tillståndstidens längd på åtta år, från 2026–2033, är en utmaning för att teknikutvecklingen går så fort, säger Göran Hägglund, public service-kommitténs ordförande under en pressträff.

– Det är viktigt att inte låsa in public service i återvändsgränder som riskerar att bli inaktuella under perioden.

Samtidigt uppmanas SR, SVT och UR till återhållsamhet med publiceringar på andra plattformar än sina egna, till exempel att publicera poddar på Spotify. Det kan skapa problem vid stora teknologiska förändringar under tillståndsperioden.

Missar bred publik

– Vem vet var publiken befinner sig om åtta år och hur man når dem? Det framstår som framstegsfientligt att öka begränsningar av hur public service ska agera i den digitala utvecklingen, säger Fredrik Stiernstedt.

Begränsas distributionen kan public service få svårare att nå ut brett,  som public service-kommittén föreslår att de ska, menar han.

Hans bedömning är att kommittén lyssnat på tidningsutgivarna som tryckt på att kommersiella medier missgynnas av att framförallt SVT Nyheter har en stor textbaserad nyhetsförmedling. Men varken Stiernstedt eller oppositionspartierna S, MP, V och C håller med om att SVT:s textnyheter är ett hot mot kommersiella nyhetstidningar.

Överdriven rädsla

– Man kan förstå rädslan men den kan vara lite överdriven, säger Stiernstedt. 

S, MP,  V och C ser globala mediejättar, färre papperstidningsprenumeranter och inflation som orsaken till tidningarnas svårigheter.

Kommittén vill ändra formuleringen om hur innehållet ska spegla befolkningen, till att spegla förhållanden ”i hela landet” och ”hela befolkningen”. Oppositionen vill behålla den tidigare formuleringen att spegla ”en variation i befolkningen”.

”Uppenbara ideologiska skillnader”

”För oss är det uppenbart att det även finns ideologiska skillnader i botten när en sådan här förändring föreslås”, skriver de fyra partierna i sin reservation.

Att inte nämna jämställdhet och mångfald i uppdraget utan enbart i demokratiuppdraget, som kommittén föreslår, ser oppositionen som en försvagning.

Ordförande Göran Hägglund (KD), tonar ned splittringen mellan de åtta partierna, men de nästan 20 sidorna av reservationer säger något annat.

– Det är beklagligt att man inte nått enighet. Det är ett tecken i tiden som inte är så positivt. Runtom i Europa sker en politisering av mediefrågor och oenigheten i public service-kommittén speglar i viss mån den i väljargrupperna. Det riskerar att stärka polarisering kring public service, säger Fredrik Stiernstedt.