Val 2022 Löften om att få bukt med brottsutvecklingen haglar från vänster och höger i årets valrörelse. Det skapar förväntningar hos väljarna och frustrationen kan bli stor under nästa mandatperiod. Det hävdar Sven-Åke Lindgren, professor emeritus i sociologi, som menar att det är viktigare att satsa på att öka uppklarningsprocenten än att införa hårdare straff. 

I årets valrörelse har lag och ordning fått särskilt stor uppmärksamhet. Det är inte så konstigt då det för första gången sedan 70-talet är väljarnas viktigaste fråga. Hittills har 47 dödsskjutningar ägt rum i Sverige, lika många som under hela 2021. Samtidigt försöker partier från både höger och vänster profilera sig i frågan med slogans som ”vi ska knäcka gängen” eller ”nu får vi ordning på brotten”. 

Socialdemokraterna lyfter fram straffskärpningar de genomfört under mandatperioden, och lovar ännu mer repressiva åtgärder om de vinner valet. Till exempel att ge polisen möjlighet att kunna göra husrannsakan i brottsförebyggande syfte. Och göra det enklare att vräka kriminella. Moderaterna vill slopa straffrabatten helt, fördubbla straffen för gängkriminella och göra det möjligt för polisen att avlyssna utan konkret brottsmisstanke. 

Från Sverigedemokraterna har det i sin tur haglat kontroversiella förslag. Exempelvis om att utvisa kriminella personers familjemedlemmar och upphäva tungt kriminella personers medborgarskap.

Sven-Åke Lindgren, professor emeritus i sociologi vid Göteborgs universitet, tror att nästa mandatperiod blir svår för vilken regering som än tillträder. Partierna lovar för mycket som de inte kommer kunna uppfylla, menar han. Trots att regeringen skärpt straffen och anställt fler poliser har inte brottsutvecklingen stävjats i den mån man hoppats.

– Det har getts fler möjligheter för polisen att avlyssna och komma åt information, och det har knutits en hel del förväntningar till de här åtgärderna. Men det tycks inte ännu i stort påverkat eller minskat de dödliga skjutningarna. Det finns naturligtvis en stor frustration hos de politiska partierna och allmänheten över detta, säger Sven-Åke Lindgren. 

Han menar att partierna nu kommer med ultimativa krav som inte är förankrade i verkligheten. Och att partierna framför allt vill spänna musklerna inför väljarna och locka dem med hårdare tonläge.

– Många av förslagen kanske inte kommer ha de viktigaste eller mest omedelbara effekterna för att stoppa det dödliga våldet. En hel del förslag är förknippade med problem sett ur rättssäkerhet, genomförbarhet, lagenlighet och oförutsedda konsekvenser som är svåra att överblicka, säger Sven-Åke Lindgren.

I stället för att sända budskap om hårdare straff är det enligt forskningen viktigast att öka uppklarningsprocenten av brott för att få ned gängskjutningarna, säger Sven-Åke Lindgren. I Stockholm ligger uppklarningen i dag på 25 procent, vilket kriminella kan uppfatta som att de kommer undan med brottet.

– Mord i gäng är svårlösta brott världen över. Men vi ligger väldigt lågt i uppklarningsprocent, så mördare går fria och kan driva på våldsspiralerna. Sven-Åke Lindgren.

Det finns heller ingen politisk slogan eller ”quick fix” som löser problemet i en handvändning, konstaterar han. 

– Det behövs fokuseras på att få fler erfarna utredare och snabbare tillgång till forensisk support. Förtroende för polisen i de utsatta områdena gör också att de kan få mer information än om de inte är där och har relationer med lokalsamhällets medborgare.

När partierna nu lovar så mycket, hur kommer det att påverka regeringen som styr under nästa mandatperiod?

– Oavsett regering kan man säga att de lovar för mycket och att de inte kommer kunna genomföra allt. Det finns mycket stor risk att det leder till ännu mer frustration. Många av förslagen som finns på bordet handlar om rätt stora förändringar, där det finns betydande rättssäkerhetsproblem, integritetsproblem, och som går emot EU-rätten som vi är bundna till, säger Sven-Åke Lindgren.

Han framhäver också att det finns inget som tyder på att vi inom överskådlig tid kommer att bli av med gängen. Däremot kan vi reducera, försvaga och dämpa vissa typer av brott, understryker Sven-Åke Lindgren.

Klara Hermansson är lektor i kriminologi vid Stockholms universitet. Hon menar att trygghetsfrågan passar alla partier i valrörelsen, eftersom den tilltalar en bred allmänhet. Tidigare var det mer fokus på att rikta in sig på vissa samhällsklasser och grupper som företräder specifika intressen. Men när partierna allt mer gått mot att de ska locka alla har trygghetsfrågan blivit gångbar. Just för att den utesluter väldigt få människor. I alla fall var det så fram till valrörelsen 2018 och årets valrörelse. I dag är frågan mer polariserad.

– Grupper ställs mot varandra och hela områden utmålas som väldigt otrygga. Fler poliser i ett område kanske gör att vissa känner sig mer trygga, medan den som har erfarenheter av att bli kontrollerad av poliser kan bli mer otrygg, säger Klara Hermansson. 

För att skapa trygghet i ett område kan det innebära att människor exkluderas, om de upplevs vara en orsak bakom otryggheten, framhåller Klara Hermansson. Det kan vara människor med psykisk ohälsa, alkoholproblem eller ungdomar som hänger i ett hörn. På så sätt blir det svårt att prata om en trygghetspolitik för alla. Fokus på kriminalitet och trygghet i den fysiska miljön gör att annan otrygghet människor kan uppleva osynliggörs.

– Kriminalpolitiken har alltid haft som målsättning att förebygga brott, men har nu också som mål att öka vår trygghet. Trygghet är ett känslomässigt tillstånd som påverkas av mer än bara brottsligheten. Det blir ett ännu större löfte som blir svårt för politikerna att infria, säger Klara Hermansson.

Dagens Arena bevakar väljarnas fem viktigaste frågor. Först ut är lag och ordning.

Del 2: Sveriges ekonomi

Del 3: Sjukvård

Del 4: Integration

Del 5: Skolan

Låt fler få veta – tipsa Dagens Arena