civil olydnad Aldrig före 2022 har demonstranter dömts för sabotage i Sverige. Sedan dess har 25 dömts. Att fälla klimataktivister för sabotage är oproportionerligt hårt menar juridiska experter.
25 aktivister har de senaste åren dömts för sabotage efter att ha deltagit i vägblockader som en del i att uppmärksamma omvärlden på nödläget som klimatförändringarna innebär.
Läs också: Över 200 klimataktivister dömda – 200 för sabotage
Det här är i strid med grundlagen, menar advokaten Linus Gardell, delägare på Lewis Langley & Partners advokatbyrå som har försvarat flera klimataktivister i domstol.
– Jag menar att man inte ska tolka lagen om sabotage på det sättet. Från min sida är det här ett klart övertramp av demonstrationsfriheten. Och det är en mycket allvarlig, oförutsägbar utveckling som har skett.
Även organisationer som Amnesty International och Civil Rights Defenders har kritiserat hur lagstiftningen används mot klimatdemonstranter.
Mycket har hänt sedan lagen kom till
Inför ett mål som skulle upp i domstol där åtalsgrunden sabotage förekom, bad Linus Gardell Anna-Sara Lind, professor i offentlig rätt och Mikael Ruotsi, lektor i konstitutionell rätt vid Uppsala universitet att skriva varsitt rättsutlåtande att ha med i sin argumentation i domstolen. Senare blev utlåtandena till en mer kortfattad debattartikel i Dagens Juridik.
– Jag och min kollega är förvånade, därför att det här är något ganska så unikt: att domstolen tar till så kraftfulla steg, utan att titta på proportionalitet, utan att titta på praxis, utan att se till grundlagens intentioner. Istället går man på en ordalydelse om sabotage: det hade man inte gjort före 2022, säger Anna-Sara Lind.
Sabotagebestämmelsen i brottsbalken kom till 1944.
– Det har hänt jättemycket sedan dess: ett helt kapitel om grundläggande rättigheter i grundlagen och Europakonventionen. Jag skulle vilja ha en mer holistisk syn här. Man behöver se det hela i ett rättsligt sammanhang.
Anna-Sara Lind menar att lagens intentioner inte stämmer överens med hur brottsrubriceringen sabotage nu används mot demonstranter. Exempelvis har man i sabotage-lagstiftningen undantagit fackliga åtgärder från sabotage-straffet. Det kan tyda på att demonstrationer i form av vägblockader skulle ha undantagits om lagen hade stiftats i dag.
Demonstrationsfriheten väger tyngre än trafikstörningar
Demonstrationsfriheten är stadgad i grundlagen (Regeringsformen), och det ställs särskilda krav för att kunna inskränka den rätten, vilket Anna-Sara Lind och Mikael Ruotsi påpekar i sin debattartikel. Sabotage-paragrafen i Brottsbalken tar – förutom det som ”allvarligt stör eller hindrar den allmänna samfärdseln” – upp brott mot rikets försvar, förvaltning och rättsskipning, samt störningar av kommunikation och energiförsörjning.
I det sammanhanget anser Lind och Ruotsi att det blir oproportionerligt att döma demonstranter för sabotage för de aktioner det har varit fråga om, och med bakgrund av att demonstrationsfriheten ska värnas.
Kan inte hårdare straff motiveras av att ett fenomen blir ett större problem för samhället, såsom man kan tänka sig att vägblockader blir ju oftare de förekommer?
– Nej, jag tycker nog inte det. Det finns säkert situationer där sabotage är aktuellt, men då ska det vara förutsägbart, och det måste vara mycket större konsekvenser för samhället. Vi talar om att trafiken står stilla i 30 minuter, ingen mår dåligt, och ingen ambulans har hindrats. Om det däremot är samhällsomstörtande på riktigt kan det vara aktuellt att döma för sabotage, säger Anna-Sara Lind.
Linus Gardell säger att i de mål där han försvarat klimataktivister, sedan de två rättsutlåtandena blev klara, har hans klienter alltid frikänts från sabotage. Men han önskar att domstolarna hade lyft fram rättsutlåtandena mer i sina domskäl.
Liksom Anna-Sara Lind menar han att det finns gott om andra lagrum och åtgärder som kan användas vid klimataktioner, utan att gå så långt som till att döma för sabotage.
– Vi har lagar som kriminaliserar till exempel egenmäktigt förfarande, ohörsamhet mot ordningsmakt och polisen har redan befogenheter att upplösa en demonstration, och till exempel avvisa eller avlägsna demonstranter. Man kan inte döma folk till fängelse. Det är oproportionerligt. Detsamma gäller häktningar, säger Linus Gardell.
Det är inte ovanligt att klimataktivister har frihetsberövats i samband med aktioner. Ibland har de suttit häktade längre perioder.
Samhällskostnader för vägblockader är oklara
I flera av domarna där demonstranter har åtalats för sabotage tar domstolen upp vad den beräknade samhällskostnaden är av en viss vägblockad. Det händer att domstolen hänvisar till en uträknad summa, för att styrka argumentationen om att en vägblockad orsakat en allvarlig störning. I andra fall uttrycker domstolen att de beräknade samhällskostnaderna inte kan ses som styrkta. I de här fallen används siffror från Trafikverket, baserade på en metod som myndigheten använder för att bedöma vilka investeringar som ska göras inom infrastruktur.
Linus Gardell är kritisk till sättet som domstolar talar om samhällskostnader som faktiska kostnader.
– Det kommer från en intervjustudie 2007 och 2008 där Trafikverket har frågat personer: hur mycket hade du betalat för att korta ned din resväg med en timme? Det handlar inte om personer som faktiskt har förlorat några pengar, säger han.
Enligt Otto Åstrand på Trafikverket görs beräkningarna med statistiska modeller som motverkar alltför stor godtycklighet, men han säger samtidigt att metoderna inte primärt är till för att titta på enskilda trafikstörningar.
– Jag kan delvis hålla med om att det här blir ett trubbigt sätt att titta på en enskild händelse, för just de här störningarna är ju del av jättemånga störningar som sker på vägnätet hela tiden, på grund av olyckor.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
