Regerandet i minoritet har varit ett problem för statsministern sedan valet 2010. Men nu syns splittringar i regeringen.
Den svenska inrikespolitiken ska snart möta våren. Där väntar ett par upplösta knutar för stretande partier men även nya konflikter för regeringen.
Kristdemokraternas Mats Odell har efter många om och men lämnat toppolitiken. Det socialdemokratiska rodret har tagits över av Stefan Löfven. Jonas Sjöstedt har blivit varm i kläderna i rollen som vänsterledare.
Socialdemokraterna och Vänsterpartiet har av allt att döma gynnats, åtminstone på kort sikt, av lösningarna i ledarskapsfrågan. De politiska utspelen landar just nu bättre. Samtidigt pekar mycket på att den borgerliga regeringen även i fortsättningen kommer att få problem med sin minoritetssituation i riksdagen.
Statsminister Fredrik Reinfeldt (M) har visserligen vid flera tillfällen spelat ödmjukhetskortet, och sagt att det är svårare att regera i minoritet. Men de problem som nu tornar upp sig handlar lika mycket om att de borgerliga småpartierna är trängda opinionsmässigt och vill synas. Det skapar splittringar i regeringen.
Den borgerliga energiuppgörelsen är en återkommande källa till bråk. I höstas ville Folkpartiet riva upp delar av den, något Centerpartiet sa blankt nej till. I januari krävde Folkpartiet i stället att Socialdemokraterna ska bjudas in till samtal om energin. Kristdemokraterna ställde sig bakom kravet i februari. Fredrik Reinfeldt har avfärdat idén, samtidigt som kritiken mot elmarknadens nya utformning växer.
Dessutom är det fortfarande oklart vad Sverige ska göra med överblivna utsläppsrätter. Miljöminister Lena Ek (C) har svävat på målet, medan det mesta tyder på att det moderatstyrda finansdepartementet vill sälja.
Men det finns splittringar även utanför energi- och miljöområdet. Regeringen är oense om bland annat sjukförsäkringsreformen och papperslösas rätt till vård.
Våren stora stridsfråga i regeringen kan dock mycket väl ha seglat upp under den gångna helgen: Skolminister Jan Björklund (FP) vill stoppa kortsiktiga riskkapitalister som ägare i friskolor.
Plötsligt låter en av regeringens partiledare som självaste Jonas Sjöstedt. Det blir särskilt problematiskt för regeringen eftersom det handlar om en fråga som har varit på dagordningen sedan i höstas. Skandalavslöjanden om vanvård och forskarkritik mot konkurrensutsatt välfärd skapar en fond mot vilken Jan Björklunds utspel stämmer in i en bredare och mer generell kritik.
Reinfeldt brukar vara sparsam med att öppet kritisera regeringskollegorna. Det tålamodet lär prövas framöver. Särskilt om den växande kritiken mot arbetslösheten skulle luftas inte bara av borgerliga ledarskribenter, utan även av borgerliga politiker.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
