Nyhet Hård kritik från tunga remissinstanser och lagtekniska brister. Detta gör att förslaget om nya LAS inte går att genomföra, anser två arbetsrättsforskare. Men PTK:s Martin Wästfelt håller inte med.
I en debattartikel i Lag & Avtal skriver arbetsrättsforskarna Niklas Selberg & Erik Sjödin att den tunga remisskritiken och de frågetecken som finns kvar gör att regeringen måste skrota delar av lagförslagen.
Forskarna skriver bland annat att:
* delar av principöverenskommelsen av lagtekniska skäl inte håller måttet
* det inte går att gå vidare med lagstiftningen utan betydande tillägg
* att arbetsrätten därför nu återigen är en politisk fråga
Vad är det viktigaste skälet till att ni bedömer att det inte går att gå vidare med lagförslaget?
– I remissvaren från principöverenskommelsens arkitekter skriver de att ingenting ska ändras, men nu är kritiken så pass förödande att det inte går att gå vidare utan att tillägg görs. Vi riskerar annars att få en icke fungerande reglering av uppsägningar av personliga skäl, säger Erik Sjödin som är arbetsrättsforskare och docent vid Institutet för social forskning, Sofi, vid Stockholms universitet.
Dagens Arena har tidigare berättat om den hårda kritik som framkommit i en del av remissvaren, och det är delvis den som arbetsrättsexperterna lutar sig mot i sin analys.
Men Martin Wästfelt, som är förhandlingskartellen PTK:s chefsförhandlare och fackförbundet Unionens förhandlingschef, håller inte med.
– Sammantaget uppfattar vi inte att remisskritiken är sådan att det utgör hinder för att gå vidare. Vi tycker inte heller att förslagen leder till större oklarheter, utan att det blir mer förutsebart, säger han.
Om forskarna har rätt skulle det innebära ett enormt bakslag för de förbund Martin Wästfelt företräder och även de andra fack- och arbetsgivareförbunden som undertecknat överenskommelsen. Även för regeringen skulle det vara ett rejält misslyckande. Lagförslagen syftar utifrån regeringens sida till att både säkra regeringsmakten, genom att här möta upp arbetsrättskraven i januariavtalet från deras stöttepelare Centerpartiet, och att genomföra det som arbetsmarknadsminister Eva Nordmark kallar ”den största arbetsmarknadsreformen i modern tid”.
Rent juridiskt handlar forskarnas kritik delvis om det blir möjligt att via kollektivavtal på huvudorganisationsnivå avtala om vilket utrymme arbetsgivare har när de ska säga upp anställda. Enligt remissinstanserna och forskarna hindrar internationell rätt att anställningsskyddet i lag förändras på detta sätt, att skyddet alltså regleras i ett huvudavtal som tecknats av en del av arbetsmarknadens parter.
Hur ser då PTK på denna del av remisskritiken som forskarna lyfter fram, att internationell rätt sätter stopp för att förslaget ersätter en anställningsskyddslag som reglerar uppsägning med ett huvudavtal?
– Vi har såklart funderat om internationella konventioner skulle utgöra hinder, men utan att veta exakt vad de lägger i denna del av sin kritik kan jag ju säga vi tolkar ILO-kommitténs remissvar som att det inte finns några hinder i internationell rätt. Skälet till att regleringarna sker på huvudavtalsnivå är att en svag part på arbetsmarknaden inte ska kunna pressas till eftergifter, svarar Martin Wästfelt på PTK.
Det finns även lagtekniska problem i förslagen, anser kritikerna.
– De lagtekniska problemen beror bland annat på att förslagen i regeringens promemorior bygger så mycket på parternas överenskommelse, säger Erik Sjödin och fortsätter:
– Här anges omständigheter som ska beaktas vid uppsägning, till exempel personens ålder och hur arbetsgivaren arbetat med arbetsmiljön, men inte hur dessa omständigheter ska beaktas. Det blir oklart om arbetsgivaren får säga upp eller inte, och i slutändan ges Arbetsdomstolen mer makt i dessa frågor.
Det är väl många tolkningstvister av dagens LAS som hamnar i Arbetsdomstolen. Vad är annorlunda nu menar ni?
– I de förarbeten som reglerar dagens LAS klargjorde man hur olika omständigheter skulle beaktas, men här är det oklart. Vidare är det oklart hur man ska förhålla sig till 50 års praxis från AD.
Den andra delen av forskarnas kritik handlar om förslaget om att en uppsägning får ske om arbetsgivaren har ”sakliga skäl”, i stället för som i dag ”saklig grund”, vilket flera fack ser som en tydlig försvagning. I denna del av sin kritik tar forskarna fasta på att tunga remissinstanser anser att lagmotiven är motsägelsefulla och att det i framtiden kommer att bli mer oklart än i dag hur det ska avgöras om en arbetstagare får sägas upp.
De menar att vägen framåt är att stryka eller omförhandla dessa två ändringar.
Detta är dock inte lätt gjort. Förslagens arkitekter, det vill säga PTK, Svenskt Näringsliv, IF Metall och Kommunal, är tydliga i sitt remissvar med att de anser att det är viktigt att promemoriornas förslag inte ändras.
Trots detta är PTK:s Martin Wästfelt noga med att framhålla att han och PTK välkomnar remissförfarandet.
– Givet att balansen mellan parterna respekteras, vilket vi anser är fallet, är det viktigt och bra att processen kan förfinas så att det blir en välfungerande lagstiftning till slut. Det är självklart.
Här syftar han på att det till exempel kan finnas lagtekniska förbättringsförslag.
– Det finns många detaljer att ta hänsyn till såklart. CSN:s remissvar var på 72 sidor och Arbetsdomstolen pekade på ett par viktiga saker. Men på ett övergripande plan kan vi säga att vår bedömning några dagar efter att remisserna kommit in är att det inte finns något som förhindrar ett fullföljande av lagstiftningsprocessen, säger Martin Wästfelt.
Han tycker att kritikerna blandar ihop vad de menar är en balansförskjutning till arbetsgivarparternas fördel med lagtekniska frågor.
– Om man tittar på remissvaren består den kritik som finns ofta av att de egentligen vill ha något annat, inte av att det inte går att göra som vi föreslagit.
Finansförbundets remissvar tillhörde de mest kritiska och handlar bland annat om att de och andra arbetsmarknadsparter som inte ingår i det nya huvudavtalet förbjuds från att avtala fram förändringar av de nya reglerna om uppsägning. Reglerna ska nämligen bara vara dispositiva, påverkbara, på huvudorganisationsnivå. Då förbundet inte ingår i en huvudorganisation som står bakom det nya avtalet kan de inte påverka de nya reglerna, skriver förbundet.
När det gäller denna kritik säger PTK:s Martin Wästfelt att han inte riktigt förstår den.
– Det finns ju i dag inga bättre regler som rör uppsägning, så detta resonemang är minsta sagt teoretiskt. Överlag så är det också så att januariavtalets skrivelser inte var specifikt riktat mot enbart LO, PTK och Svenskt Näringsliv. Alla parter kunde komma in med sina förslag till överenskommelser.
Han framhåller också att arbetsrättsforskarna inte beaktar alla fördelar som PTK och de avtalsslutande fackens medlemmar efterfrågat, till exempel satsningarna på kompetens- och omställningsstudiestödet.
– Vi var kritiska till januariavtalet men när det kom såg vi en möjlighet till att stärka kollektivavtalsmodellen. Kritikerna verkar inte bry sig om att vi stärker kollektivavtalsmodellen. De verkar tycka att överenskommelsen försvagar kollektivavtalsmodellen. Vi anser att vi stärker den.
Läs mer: Tung remisskritik: LAS-förslag skapar nya sprickor
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
