Trots att maktpartiet Enade Ryssland gick kraftigt bakåt i det ryska parlamentsvalet sitter Putin och Medvedev säkert. ”Politiken ligger fast” säger Lena Jonson, vid Utrikespolitiska Institutet.
Resultatet i valet till det ryska parlamentet, Duman, förvånade många: maktpartiet Enade Ryssland ser ut att bara få runt 50 procent av rösterna. I valet för fyra år sedan fick man hela 64 procent.
Samtidigt fördubblade Kommunistpartiet sitt väljarstöd jämfört med förra valet, från 11,5 procent till nära 20 procent. De nationalistiska Liberaldemokraterna gick också framåt, liksom det ”socialdemokratiska” Rättvisepartiet. Rättvisepartiet har dock länge fungerat som ett stödparti till Enade Ryssland.
Från flera olika håll har det kommit anklagelser om valfusk. Både den inhemska valobservatörsorganisationen Golos och den europeiska säkerhets- och samarbetsorganisationen OSSE har riktat kritik mot valprocessen. Enligt Golos skulle Enade Ryssland bara få 30-40 procent av rösterna om valet gått rätt till.
Parlamentsvalet har i mångt och mycket setts som en förtroendeomröstning för Putin. Lena Jonson, Rysslandskännare och forskningsledare vid Utrikespolitiska Institutet, menar att stödet för ”Rysslands starke man” trots valresultatet fortfarande är ganska utbrett bland befolkningen.
– Stödet för Putin är stort, det måste man komma ihåg, säger hon till Dagens Arena.
Samtidigt säger Jonson att valrörelsen inneburit något nytt i Ryssland.
– Den senaste tiden har en ny ton smugit sig in. Man har raljerat, uttryckt sig skämtsamt om Rysslands ledare på ett sätt som man inte gjorde för ett par år sedan, säger hon.
– Under valkampanjen nu fanns det webbsidor som gick ut med budskapet: rösta på vem som helst förutom Enade Ryssland. Så missnöjet med regimen har växt, det är klart.
Enligt Lena Jonson har Putin gynnats av de höga priserna på olja och gas, som gjort att Ryssland fått stora exportintäkter och möjliggjort att ett visst välstånd har spritt sig i landet. Finanskrisen ledde dock till att det globala priset på olja och gas föll kraftigt.
– När den ekonomiska krisen svepte in 2008 blev det ett slags uppvaknande för många, säger hon.
– Många människor upplever att de blir lovade reformer som sedan inte har infriats. Korruptionen och rättsosäkerheten är också en källa till missnöje. Människor har lite grann tröttnat på den nuvarande regimen, fortsätter hon.
Val brukar ju ses som ett slags test på hur demokratin mår i ett land. Hur skulle du beskriva läget för demokratin i Ryssland i dag?
– Det beror på vad man lägger vikt vid. Den dominerande bilden är att allt fortsätter som vanligt. Enade Ryssland fortsätter styra, Putin kommer att bli vald till president nu i vår, politiken ligger fast.
– Samtidigt finns det en annan, mindre bild. Stödet för Enade Ryssland minskar kraftigt vilket tyder på ett missnöje. Kanske är det ett första steg i något som kommer att växa. Regimen sitter kvar, men vi ser förändringar i vad folket vill.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
