Klass Den svenska arbetaren är allt oftare en kvinna och de fackliga framgångar som stärkt arbetarmännens villkor kommer i dag allt färre till del. Det fastslår utredaren Elinor Odeberg i tankesmedjan Katalys senaste rapport.
Synen på arbetarklassen är förlegad eftersom den utgår i från en mansnorm hävdar ekonomhistorikern Elinor Odeberg i Katalys nya rapport »Arbetarklassens blinda fläck«.
Hon pekar på att ett systemskifte har skett på den svenska arbetsmarknaden och att många av de fackliga framgångar som förknippas med 1900-talet framförallt har kommit arbetarmän till gagn.
Under 1900-talets andra hälft etablerade sig den svenska välfärdsstaten och stora delar av hemarbetet överfördes då till arbetsmarknaden. En tjänstesektor bildades där kvinnorna dominerar. Kvinnodominerade yrken som undersköterskor, barnskötare, butiksbiträden och lokalvårdare började få allt större plats i det offentliga. I takt med tjänstesektorns expansion har varuproduktionen minskat som andel av ekonomin. I dag utför tjänstesektorn 70 procent av BNP:s värde, varuproduktionen 30.
För att arbetarrörelsen fortsatt ska vara relevant tror Elinor Odeberg att det måste uppmärksammas att maktförhållandena på arbetsmarknaden har förändrats och att de stärkta villkoren kommer allt färre till del.
– Skiftet till en tjänsteekonomi har påverkat arbetarklassen. För att dagens klassanalys ska vara relevant och aktuell kan den inte längre utgå ifrån en mansnorm. Kvinnor inom offentlig sektor och handel är en stor växande grupp som inte är synliggjord i debatt och i politiska förslag, säger Elinor Odeberg.
Odeberg pekar på den utveckling industrin haft sedan den växte fram på 1900-talet, med tuffa och farliga villkor; och där de anställda genom att organisera sig och via facklig kamp fick en stark ställning. Detta måste ske inom de kvinnodominerande yrkena också, understryker hon.
– Jag har valt att kalla rapporten Arbetarrörelsens blinda fläck för att det berör hela arbetarrörelsen – både fackföreningar och socialdemokratin.
Samtidigt är kvinnors arbetslöshet i dag lägre än mäns, både bland inlands-, och utlandsfödda. Den största orsaken till det är att varuproduktionen har rationaliserats och automatiserats på ett sätt som offentlig sektor inte har. Stora delar av varuproduktionen har också flyttat utomlands som ett resultat av ökad frihandel och globalisering.
Kvar finns »högspecialiserad produktion och de delar av förädlingskedjan som rör just tjänster, såsom marknadsföring och handel av en produkt.«
Rapporten påpekar inte bara att fokus bör skifta till kvinnor, utan också att strukturomvandlingen på arbetsmarknaden inneburit allt fler otrygga jobb och en ökad utbytbarhet – en ny verklighet som skoningslöst drabbar fler än bara arbetarklassen. Elinor Odeberg tror att globaliseringen och en ökad tjänstesektor innebär nya möjliga klassallianser.
– Traditionellt tänker man på arbetar-, och tjänstemannafack, LO och TCO. Men förändringarna i ekonomin har även förändrat tjänstemannayrkena. Den otrygghet och utsatthet som ofta tillskrivits arbetare ser vi i dag bli allt vanligare hos tjänstemännen. Den klassanalys vi har tillämpat är inte längre applicerbar på dagens arbetsmarknad.
För att klassanalysen ska vara relevant krävs en insikt i att de mest utsatta inom arbetarklassen i dag framförallt är kvinnor inom tjänstesektorn, men också att otryggheten sprider sig inom tjänstemannasektorn menar Elinor Odeberg. Hon tror inte att en ny klass håller på att växa fram, men manar arbetarrörelsen att inte vara för rigid kring den gamla uppdelningen »arbetarfack och tjänstemannafack«.
–En ny klass kanske inte behövs definieras, men otryggheten slår i dag på ett helt annat sätt över gränser som traditionellt behandlats som bitvis olika världar – arbetaren och tjänstemannen. Det jag vill säga med den här rapporten är att otryggheten är gemensam. Klassanalys ska hjälpa en att förstå människors utsatthet och då kan det bli fel att titta på industrimannen med sin fasta anställning, när det kanske är journalisten som är anställd på timbasis utan någon säkerhet alls, som är mer utsatt.
»Arbetarklassens blinda fläck« ingår i Katalys utredningsserie »Klass i Sverige« och presenteras måndag 9 april på ABF klockan 18:00
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
