hyrpersonal Det är för lönsamt för bemanningsföretagen att hyra ut sjuksköterskor – och för enkelt för regionerna att använda deras tjänster istället för att försöka anställa. Så förklarar Johan Enfeldt varför användningen av hyrsjuksköterskor skenar.
Mellan 2011 och 2018 fördubblades kostnaden för hyrpersonal inom vården. Under 2018 stod kostnaden för hyrsjuksköterskor för en ökning på 20 procent, medan läkarkostnaderna ökade knappt alls; med 0,6 procent.
Snittkonstnaden för en anställd sjuksköterska är 50 000 kronor (inklusive sociala avgifter) i månaden, medan motsvarande kostnad för en inhyrd sjuksköterska är 90 000 kronor. Så vad motiverar landstingen till att betala så höga summor för inhyrda sjuksköterskor, och varför har den ökat så fort?
Det försöker Johan Enfeldt beskriva i en ny rapport, som ges ut av Arena idé. Enfeldt, som nu lämnat partipolitiken, tar avstamp i sin egen erfarenhet som sjukvårds- och skolpolitiker för Liberalerna i Uppsala.
Enligt rapportförfattaren finns det en allmän bild av att den kostsamma användningen av hyrpersonal inom vården beror på att det är för få som utbildas till läkare och sjuksköterskor, och att de som väljer att arbeta för bemanningsföretag flyr en dålig arbetsmiljö. I själva verket är den kraftiga ökningen av hyrsjuksköterskor direkt kopplat till hur enkelt det är för regionerna att hyra in personal, menar Johan Enfeldt.
Med hemregionen Uppsala som exempel försöker han förklara hur kostnaden för hyrsjuksköterskor mer än fördubblades – från 115 till 250 miljoner kronor – mellan 2016 och 2018. Det här trots att regionen slagit fast att beroendet av hyrpersonal var för högt skulle minska.
Under den perioden gjordes inga åtgärder som påverkade arbetsmiljön. Däremot fattade regionstyrelsen beslut om att införa ett ramavtal för inhyrning av sjuksköterskor. Ett sådant gör det betydligt enklare för regionen att hyra in personal när det behövs, och till skillnad från direktupphandling saknas begränsningar i volym.
Under samma år, 2017, ökade kostnaderna för inhyrd personal från 44 miljoner kronor de första fyra månaderna, till 114 miljoner under resterande år.
– Min bedömning är att det här helt är en konsekvens av att det blev lättare att hyra in sjuksköterskor. Det här är grunden till misslyckandet i Region Uppsala, säger Johan Enfeldt.
Han kallar villkoren för upphandling en »blind fläck« hos SKL som antagit ett åtgärdsprogram för att vården ska göra sig oberoende av hyrpersonal helt och hållet.
– SKL förklarar att man inte lyckats bryta hyrberoendet med argumentet att det ”utlovas högre löner inom bemanning” – men glömmer förklara att det är landstingen som betalar de högre lönerna, säger Johan Enfeldt.
Med de höga ersättningarna som ligger runt 40 000 kronor mer än för anställda sjuksköterskor är det inte konstigt att bemanningsföretagen växer, och just att det finns så stora ekonomiska incitament i branschen är ett problem, menar han
– Med den summan kan de lägga på 15 000 – 20 000 mer på en sjuksköterskas månadslön än landstingen, men också få rejält överskott att använda till reklam och att plocka ut vinst.
Enligt Johan Enfeldt skulle den skenande ökningen av hyrsjuksköterskor kunna brytas genom att politikerna tar tillbaka kontrollen över upphandlingsprocessen, och ställer krav på prisbilden i ett ramavtal. När ramavtal tecknas bör det också komma med villkor om att bemanningsföretaget ifråga inte får anlita underleverantörer.
– Bemanningsföretag mer eller mindre uppmuntrar sjuksköterskor att starta egen firma, som i sin tur kan ta uppdrag för bemanningsföretagets räkning. Att man tillåter underleverantörer gör avtalet mycket mer attraktivt för bemanningsföretagen då de sparar in på ansvar LAS, sjuklön, kompetensutveckling och rehab.
De senaste åren har andelen egenföretagare ökat kraftigt och var 2016 uppe i 11 000 personer, vilket fackförbundet Kommunal har visat i en rapport.
Andra åtgärder handlar om att göra det mer krångligt att hyra in personal, genom att ställa krav på godkännande högre upp i organisationen. Dessutom bör regionerna kräva att försök att anställa alltid ska föregå en inhyrning. Ett annat förslag är att begränsa möjlighet till inhyrning till korta perioder.
– Då måste regionerna prioritera att behålla egen personal och rekrytera.
Johan Enfeldt uppmuntrar också facken och arbetsgivare att se till att vara med och ställa krav i förhandlingar om inhyrning av personal.
En känga riktas till landstingen och regionerna då de själva i stor utsträckning anställer personal på tillfälliga kontrakt. En lösning för att de ska kunna erbjuda fasta tjänster är att inrätta en personalpool som kan täcka upp där luckor finns i den egna verksamheten.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
