Rapport: Privata aktörer sämre än Arbetsförmedlingen

Arbetsförmedlingen  De borgerliga partierna och SD vill byta Arbetsförmedlingen mot privata aktörer, trots att forskning visar att privata aktörer hade gjort ett sämre jobb. Den liberala tankesmedjan Fores släpper rapport idag. 

Artikeln är uppdaterad 29/08/18

Kritiken mot Arbetsförmedlingen är massiv. Framförallt från borgerligt håll – Resultaten tycks vara för dåliga. Sedan 2007 kompletteras Arbetsförmedlingens ordinarie verksamhet med privata aktörer.

Studier från Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, IFAU, ger dock inget stöd för att privata aktörer är mer effektiva i att få människor i arbete. I IFAU:s studie från 2014 hade Arbetsförmedlingen till och med ett något bättre resultat än de kompletterande alternativen.

Den liberala tankesmedjan Fores släppte på måndagsmorgonen antologin Framtidens arbetsförmedling. Inte heller den ger stöd för att privata utförare generellt skulle vara bättre än offentliga utan snarast för motsatsen.

– Resultaten är tyvärr lite nedslående. Det går inte över lag att säga att det blir billigare eller bättre resultat, alltså att människor kommer snabbare i arbete, med privata aktörer, säger Andreas Bergström, vice vd på Fores och chef för programmet Ekonomiska reformer och entreprenörskap.

Publikationen manar istället till försiktighet när det gäller en snabb och radikal omläggning av arbetsmarknadspolitiken. Samtidigt vill de tidigare allianspartierna »genomföra den största reformen av Arbetsförmedlingen och dess föregångare sedan 1948« och »lägga ner Arbetsförmedlingen i dess nuvarande form«. Argumenten är återigen att myndighetens resultat är för dåliga.

Även Sverigedemokraterna vill lägga ner myndigheten av samma skäl.

Arbetsförmedlingen själva rapporterar för 2017 att de uppfyller fem av de sex målen i regleringsbrevet – det är etablering av nyanlända, ungdomsarbetslöshet, övergångar till studier, långtidsarbetslösa och personer med funktionsnedsättning. Det mål som inte nås är matchningsmålet.

2017 anmäldes omkring 1,2 miljoner jobb till Arbetsförmedlingen, samtidigt har nästan en miljon personer någon gång under året varit inskrivna som arbetssökande. Av dem har drygt 360 000 personer, någon gång under året, gått till jobb och över 42 000 personer gått till studier, skriver myndigheten.

Alltså, av de personer som använder arbetsförmedlingen kom förra året 36 procent i arbete. Samtidigt visar SCB:s arbetskraftsundersökning från 2017 att bara 15 procent av alla jobb förmedlas genom Arbetsförmedlingen.

SCB:s undersökning visar att de flesta fick jobb antingen genom att själva kontakta arbetsgivaren, eller genom familj, vänner eller bekanta.

I de länder där förmedlandet av jobb har privatiserats i stor omfattning finns de få studier som analyserar resultatet. I Fores rapport görs en genomgång av sju stycken. Av dem finner fyra färre övergångar till sysselsättning från privata än offentliga utförare, en finner fler och två ingen skillnad på kort sikt (ett till två år).

För svensk del skriver redaktörerna för antologin att införandet av både jobbcoacher och etableringslotsar är exempel på misslyckade privatiseringar. De framhåller å andra sidan att att andra typer av arrangemang med privata utförare än de som studerats skulle kunna ge bättre resultat.

– Det går att utforma en upphandlingen mer eller mindre bra, vi vet en hel del om de misstag man bör undvika och tror oss i alla falla ana hur man kan göra det bättre. Ska man göra en reform så ska man pröva sig fram steg för steg. Vi vet inte säkert att det kommer bli mycket bättre om vi gör det privat, utan man kommer behöva prova sig fram, säger Andreas Bergström.

Risken med privata aktörer är enligt Bruno Crépon, adjungerad professor som skrivit avsnittet som jämför privata och statliga aktörer, framför allt två:

• »cream skimming«, som innebär att utföraren framförallt fokuserar sin verksamhet till arbetssökande med goda förutsättningar att snabbt komma i arbete.
• »parking«, Utföraren tar sig an ett stort antal arbetssökande för att få intäkter från den fasta ersättningen per person men ger dem liten hjälp, samtidigt som insatserna koncentreras på dem som har störst jobbchanser och därför kan ge stora intäkter från resultatdelen.

Det finns dock enligt Andreas Bergström förslag på hur privatiseringen skulle kunna se ut. Nationalekonomen Helene Norberg förespråkar i rapporten bland annat att bygga vidare på förmedlingstjänsten Stöd och matchning till fler tjänster och målgrupper.

Arbetet och Sekotidningens granskning av tjänsten Stöd och matchning visar att bara 16 procent av deltagarna får jobb som inte bekostas av Arbetsförmedlingen. Samtidigt är det inte ovanligt att bolagen som ska hjälpa arbetslösa har möjlighet att anställa de egna deltagarna.

Företaget kan få 36 200 kronor per deltagare i resultat- och snabbhetsersättningar, för att anställa människor som de hade kunnat anställa genom arbetsförmedlingen. Även 80 procent av den anställdes lön kan betalas genom lönestöd.