skatter Sänkta skatter på arbete har en mycket låg effekt på hur mycket folk arbetar, enligt en rapport från Tankesmedjan Tiden. Skatten på höga inkomster skulle kunna höjas ytterligare rejält utan att staten tappar intäkter.
Enligt en ny rapport från Tankesmedjan Tiden ifrågasätts grunden för argument för sänkta inkomstskatter som handlar om att det leder till fler arbetade timmar och därmed ökade skatteintäkter.
I en genomgång av tidigare forskningspapper om effekter av sänkta skatter på arbete visar på väldigt små och svårbedömda effekter på hur mycket folk arbetar. Istället, menar rapportförfattaren och LO-utredaren Niklas Blomqvist, pekar mycket på att de flesta inte har koll exakt på var marginalsskattegränserna går, och för vanliga löntagare är det svårt att anpassa sina arbetade timmar efter vad som gynnar en bäst skattemässigt. De allra flesta arbetar dessutom redan heltid, menar Blomqvist.
– Ett argument så gott som något för att man inte avgör hur mycket man jobbar efter skattenivå, är att de flesta inte är informerade om skattenivåerna, sa Niklas Blomqvist under ett webbsänt seminarium på tisdagen.
Undantaget är vissa företagare. Att vissa löntagare har möjlighet att justera hur mycket av sin inkomst de tar ut i lön och hur mycket de tar ut som utdelning i sitt företag, har också bidragit till att överskatta hur stor effekt förändrade skattenivåer får på arbetsinkomster.
– Vi har underskattat skatteplanering. Tack vare 3:12-regler så kan vissa personer skifta sina inkomster till att ta ut mer som utdelning än som lön. Det ser ut som att de har ändrat sitt arbetsutbud, genom att arbeta mindre på grund av höjd skatt, men egentligen har de istället flyttat över inkomster till sitt bolag, sa Niklas Blomqvist under seminariet.
Niklas Blomqvist tar upp studier som visar att de med högst löner får högre löner när marginalskatten sänks, utan att arbeta fler timmar, något som förklaras med löneförhandlingar om höjd lön men också kan bero på ökad ansträngning på jobbet.
Niklas Blomqvist pekade också på svårigheterna med att mäta jobbskatteavdragets effekter i Sverige, eftersom skatteavdraget berör i princip alla, och det därmed inte finns någon naturlig kontrollgrupp. Som Dagens Arena tidigare har skrivit om, har internationella studier som visat på jobbskatteavdragets positiva effekter på arbetsutbudet, på senare tid ifrågasatts.
Den högsta marginalskatten – det vill säga den skatt en löntagare betalar på sin sist intjänade krona – är i dag 74 procent, enligt rapportförfattaren, men var 77 procent innan värnskatten slopades, enligt rapporten. Siffran baseras på att moms och arbetsgivaravgift räknas in i marginalskattenivån. Enligt rapportförfattaren skulle marginalskatten kunna vara upp till 86 procent i Sverige utan att skatteintäkterna minskar. Istället skulle statens inkomster öka upp till den marginalskattegränsen.
På tisdagen skrev Svenska Dagbladet att Ekonomistyrningsverket och Konjunkturinstitutet avråder regeringen från att sänka en rad skatter enligt förslag som gått på remiss inför höstbudgeten. Det handlar bland annat om sänkt skatt för de som betalar statlig inkomstskatt och sänkt skatt på förvärvsinkomster. Både Liberalerna och Centerpartiet har krävt stora skattesänkningar inför höstbudgeten.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
