Ekonomi Vår relation till det offentliga går i dag genom det privata genom krav på bank-id och bankernas korttjänster. E-kronor har utretts och frågan aktualiseras nu när Reformisterna (S) föreslår att privatpersoner ska kunna sköta sin ekonomi helt utan kontakt med de kommersiella bankerna.
I början av veckan presenterades Reformisterna, en ny grupp inom Socialdemokratin som med sju punkter vill »vitalisera socialdemokratins idédebatt« och röra partiet i en vänsterorienterad riktning.
Den första punkten på reformagendan rör ett nytt ramverk för den ekonomiska politiken. En del av kraven har spetsudden riktad mot de kommersiella bankerna. Reformisterna vill att Riksbanken ska möjliggöra att en privatekonomi kan skötas helt utan kontakt med de kommersiella bankerna.
– Eftersom att vi använder allt mindre kontanter så måste vi i dagsläget ha en relation till kommersiella affärsbanker, om vi vill ha tillgång till pengar. Det är inget bra tillstånd, det blir en påtvingad affärsrelation, säger Markus Kallifatides, ordförande för Reformisterna och docent vid Handelshögskolan i Stockholm.
Svenska banker åtnjuter i dagsläget fullt statligt stöd, de fyra största äger så gott som hela marknaden och våra skulder till dem är bland de högsta i världen. Det finns knappt en myndighet det går att logga in hos utan att använda bank-id.
Läs mer: En anständig ekonomisk politik för Europa efter finanskrisen
Reformisterna vill se genomgripande reformer, för att, som de skriver, »återföra penningväsendet till att tjäna vanligt folk«:
- Riksbanken bör möjliggöra för svenska medborgare att erhålla lön, betala räkningar och spara i ett nytt av Riksbanken upprätthållet elektroniskt betalningssystem, dvs kunna sköta en privatekonomi helt utan kontakt med en annan bank.
- Övriga banker skall behandlas som andra företag och stå sina egna affärsrisker. Detta borde på marknadsmässiga villkor innebära att de tvingas hålla betydligt mer eget kapital i sina balansräkningar än idag för att anförtros inlåning från allmänheten. Alla garantier för bankers verksamhet avvecklas.
På sikt vill Reformisterna se att Riksbanken inför en e-krona och att banker regleras genom ökade bruttosoliditetskrav (hur mycket en bank får belåna sig baserat på dess kapital och oviktade tillgångar) och likviditetsbuffertar (buffert för att täcka utgifter) i relevanta valutor. Förslag som tidigare har framförts av Riksbanken.
– Vi har tagit ställning för den process som pågår i Sveriges Riksbank, säger Markus Kallifatides.
Riksbanken vill inte kommentera Reformisternas förslag men delar på många sätt problemformuleringen som Markus Kallifatides tar upp.
De skriver på sin hemsida: »Alternativet, att inte agera på utvecklingen och helt överlämna betalningsmarknaden till privata aktörer, medför att allmänheten i förlängningen blir helt beroende av privata betalningslösningar, vilket kan göra det svårare för Riksbanken att främja ett säkert och effektivt betalningsväsende«.
Läs även: 10 år efter finanskrisen: Hushållen riskerar mer än bankerna
Myndigheten vill lansera ett pilotprojekt efter att i flera utredningar tittat på möjligheten till e-kronor. Riksbanken vill se att en likviditetsbuffert i utländsk valuta införs och så sent som i december 2018 föreslog Riksbanken att »ett bruttosoliditetskrav snarast bör införas för de svenska storbankerna«.
I de utredningar som gjorts kring e-kronan har myndigheten bland annat tittat på en kontobaserad lösning, alltså möjligheten att ha ett konto hos Riksbanken med sina e-kronor på.
Om det, hypotetiskt, blir en kontobaserad e-krona så är tanken att man ska kunna erhålla lön, betala räkningar och spara pengar på det kontot?
– Om man så vill. Det kommer ju inte finnas något tvång. Men om e-kronor blir verklighet och du vill ha dina pengar på ett konto på Riksbanken så ska du ha den möjligheten. Då kan du använda Riksbankskontot precis som du gör hos din bank i dag, Gabriela Guibourg, enhetschef för analys- och policyenheten på Riksbankens avdelning för betalningar, som tillägger att det inte har tagits något beslut om införandet av e-kronor.
Gabriela Guibourg säger att marginaliseringen av kontanter som betalningsmedel i Sverige är unikt i jämförelse med resten av världen och Riksbanken anser att det är ett problem om allmänheten inte har tillgång till statligt garanterade, kredit- och riskfria centralbankspengar och det bara går att använda sig av »privata pengar«.
– Det hade varit helt världsunikt. Sedan har vi på Riksbanken inga problem med att det finns betalningsmedel som ges ut av kommersiella banker. Problem uppstår om det helt och hållet blir privata pengar.
Enligt Riksbanken kan det i förlängningen betyda att den grundläggande tilliten till det svenska penningsystemet riskerar att minska.
Läs även: Så stora är bankernas bonusar
Ett resonemang som ifrågasätts av Peter Englund, professor i nationalekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm.
– För mig blir det nästan ett metafysiskt resonemang. Kontanterna har ju så gott som redan försvunnit och jag förstår att man från Riksbanken är bekymrad, men inte över att tilltron till systemet som sådant kan påverkas. I stället borde man ha bättre kontroll över sårbarheten i ett system som är helt elektroniskt. Den problematiken löser ju inte införandet av en e-krona.
Läs även: Så blev Sverige världens mest kontantfria land
Läs även: Per Bolund om kontanterna: Man ska få välja själv
Peter Englund tror att den mer långtgående versionen av e-kronor, den kontobaserade, hade blivit problematisk ur ett konkurrenshänseende. På kort sikt hade bankväsendet kanske inte påverkats, men på långsikt tror han att det fullständigt hade kunnat slagit ut de kommersiella bankerna.
– Med jämna mellanrum går bankerna igenom förtroendekriser. I ett sådant läge tenderar människor att vilja ta ut sina pengar från de kommersiella bankerna. Om det då finns ett alternativ i Riksbanken så blir det ett säkert sätt att sänka banksystemet helt. Jag tror att möjligheten till e-kronor på ett Riksbankkonto hade kunnat göra hela systemet mer ostabilt, säger Peter Englund.
Men tror du inte att bankerna hade mått bra av konkurrens och att det hade kunnat komma åt den maktcentrering som finns i det svenska bankväsendet?
– Det finns mycket praktisk erfarenhet av att statlig konkurrens i praktiken inte alltid är så lätt. Man måste fråga sig vad som är mest kostnadseffektivt. Maktkoncentrationen kan vara ett problem men jag har inte sett någon trovärdig modell för att komma åt det, säger Peter Englund.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
