höstbudget En separat investeringsbudget och stora satsningar på klimatomställning och minskade ekonomiska klyftor. Så vill Reformisterna förändra Sverige med sin budget.
I februari startade den socialdemokratiska föreningen Reformisterna, med ambitionen att driva Socialdemokraternas politik åt vänster.
Nu lägger Reformisterna fram sitt eget förslag till höstbudget, som de kallar ett »komplement« till regeringens budget. Med det menas att förslagen i Reformisternas budget går utöver de som höstbudgeten lägger fram, och att de inte har förslag på alla politikområden som en vanlig budget måste innehålla.
– Det vi gör är att visa upp de ekonomiska konsekvenserna av våra reformförslag, eller ett urval av dem. Det viktigaste är att vi visar att vi kan få större ekonomiska ramar och att stat, kommuner och regioner kan kan åstadkomma mycket mer när det gäller investeringar för framtiden, säger Markus Kallifatides, ordförande för Reformisterna.
Budgeten syftar till att öka statens åtagande för att vända klimatkrisen och att minska de ekonomiska klyftorna. Enligt Reformisterna skulle inkomstklyftorna med budgeten minska med ungefär 10 procent. Det här bland annat genom en kraftig satsning på höjda pensioner, och genom en skattereform. Dessutom förstärks välfärden och socialförsäkringssystemen kraftigt.
Budgeten delas in i en »driftsbudget« för ordinarie utgifter, som beräknas till 224 miljarder kronor första året, och en »investeringsbudget«, som inriktas helt på nya investeringar, och där kostnaderna första året blir 131 miljarder kronor. Investeringsbudgeten väntas öka budgetunderskottet till runt 2 procent av BNP. Med hjälp av en expansiv finanspolitik med stora investeringar ska Riksbanken få lättare att höja räntan till en »historiskt hållbar« nivå.
Genom de stora investeringarna krävs ett nytt finanspolitiskt ramverk och ett slopat överskottsmål. Reformisterna föreslår också att en statlig investeringsbank inrättas och att ett finansmarknadsråd tillsätts under statsministern. I rådet ska »internationell expertis« stötta regeringen i att ta tillbaka kontroll över ekonomin från den finansiella sektorn.
Innehåll i budgeten:
- Kommuner och regioner får 50 miljarder kronor år 1 och 60 miljarder extra från år 2 genom extra tillskott till det kommunala utjämningssystemet. Utöver det räknar Reformisterna med att 28 miljarder kronor i extra skatteintäkter också kommer att tillfalla kommuner och regioner genom andra satsningar som föreslås.
- De lägsta pensionerna ska höjas med upp till 5 000 kronor i månaden. För det satsar Reformisterna 65 miljarder kronor om året.
- Sjukpenningamnesti. Alla som under åren 2016-2019 fått avslag på sjukpenning eller sjukersättning med hänvisning till ”normalt förekommande arbete”, på grund av krav på läkarintyg om nedsatt arbetsförmåga eller där krav på »objektiva fynd« har angetts ska ha rätt till en omprövning av sina fall under nya regler. Kostnad: 10,3 miljarder kronor.
- Sjukpenningen samt sjuk- och aktivitetsersättningen, och underhållsstöd höjs, liksom tak och golv i a-kassan. Barnbidraget höjs med 1 000 kronor.
- Riktade styrmedel för att minska utsläppen i Sverige och klara klimatmålen, samt investeringar i teknik för att binda och lagra koldioxid (CCS). Kostnad: 6 miljarder år 1 för att höjas till 11 respektive 16 miljarder följa två år.
Reformisterna förespråkar också en bred skattereform, där bland annat enhetliga kapitalskatter på 30 procent, en enhetlig fastighetsskatt med slopat maxtak och återinförd förmögenhetsskatt ingår.
Inom ramen för en skattereform vill Reformisterna också slopa Rut- och rot-avdragen, fasa ut ränteavdrag och jobbskatteavdrag, införa en klimatvärnskatt och utreda en grön arvs- och gåvoskatt. Genom att höja momsen på restaurang, livsmedel och catering från 12 till 25 procent beräknas staten få extra intäkter på 42 miljarder kronor.
Finns det något av Reformisternas budgetförslag som kan förväntas bli verklighet under mandatperioden?
– Det vi föreslår när det gäller en skattereform är helt i linje med det som står i punkt 4 i januariavtalet, säger Markus Kallifatides.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
