Regeringen vill slopa subventioner på diesel som används i gruvnäringen. En attack mot Norrland, tycker gruvbolag och Kommunals ordförande Tobias Baudin oroas över hur förändringar slår mot olika inkomstgrupper.
Det var i fredags som regeringen skickade ut en promemoria med förslag om bland annat slopade subventioner av skatt på diesel som används i fordon inom gruvnäringen. I dag betalar gruvbolag 11 respektive 60 procent av nivåerna för energi- och koldioxidskatt för sin dieselanvändning.
Förslaget syftar till att påskynda övergången till arbetsfordon som drivs med förnybar energi och att medverka till Sveriges klimatmål. Enligt regeringens beräkningar förväntas de ökade kostnaderna av skatteförändringen bli 0,2 procent av omsättningen för större bolag, och 1,5 procent för mindre bolag. Staten väntas få in 340 miljoner extra i skatteintäkter årligen.
Men från gruvnäringen hörs redan protester. Per-Erik Lindvall, vd på det nystartade bolaget Kaunis Iron som driver järnmalmsgruvan i Pajala, kritiserar förändringen som han menar kommer att innebära ökade kostnader på 25 miljoner kronor för dem.
– Det är så utstuderat mot Sveriges tre nordligaste kommuner. Det här slår mot Kiruna, Gällivare och Pajala. Men samtidigt som man gör det här är man beredd att räkna på elcyklar för stockholmarna. Det är så konstigt det här förslaget, säger han till Norrbottens Media rapporterar TT.
Även Kommunals ordförande, Tobias Baudin, uttryckte under ett skatteseminarium på tisdagen oro över de reaktioner skatt på gruvor och andra miljöskatter kan utlösa.
– Det krävs en politisk finkänslighet. Nu går man in och punktbeskattar diesel just i gruvorna, och så pratar politiker om att hela Sverige ska leva. Var slutar landet Sverige då? Man ska förbjuda diesel- och bensinbilar inom en viss period. Samtidigt visar LO i en ny rapport att när man tar bort värnskatten för de rikaste direktörerna får de 67 00 kronor mer varje månad. Om man ställer det mot dieselbilar, kan jag bli orolig vad det kan leda till, sa Tobias Baudin.
Svensk gruvindustri går väldigt bra, och bolagen får skärpa sig lite.
Men för Miljöpartiet är det självklart att det inte ska finnas några subventioner alls av fossila bränslen. Lorentz Tovatt, klimat- och energipolitisk talesperson för MP, saknar förståelse för kritiken från gruvbolaget.
– Den kritiken lyssnar jag inte ens på. Svensk gruvindustri går väldigt bra, och bolagen får skärpa sig lite, de måste kunna vara med och att ta sitt ansvar i omställningen, säger Lorentz Tovatt.
Han ser inte att en skatt som påverkar gruvbolag har något med sociala klyftor att göra.
– Det finns en bredare debatt i samhället om sociala klyftor och den är jag mer beredd att lyssna på. Jag är också kritisk till hur man riktar skattesänkningar i regeringsöverenskommelsen. Men låt oss rikta in oss på de förlagen snarare än den omställning som måste ske.
Till skillnad från den kritik om miljöskatter som är blinda för sociala orättvisor som har hörts på sistone, ser inte Lorentz Tovatt någon risk för att de miljöskatter som kan komma att genomföras förstärker ekonomiska och geografiska orättvisor.
– Det finns en konstig bild av att miljöskatter slår hårdare mot de med lägre inkomster. Man måste ta i beaktande vilka det är som kör mest bil och släpper ut mest? Det är höginkomsttagare. En effektiv klimatpolitik kan ofta vara omfördelande; nedsättning av gruvdiesel är ett klockrent exempel, flygskatten ett annat, säger Lorentz Tovatt.
Miljöpartiet vill också gå längre i att höja avgifterna för gruvnäringen, som de menar är väldigt låga i Sverige vid en internationell jämförelse.
– Vi vill ta ut en högre kostnad för de som bryter mineraler i Sverige. Ett skäl är miljöhänsyn; det ska inte vara för billigt att bryta upp vår berggrund, säger Lorentz Tovatt som menar att det förhindrar den mer cirkulära ekonomi MP eftersträvar.
Hur ska man öka kostnaden för gruvbrytning?
– Det finns olika modeller. Man kan tänka sig att öka mineralavgiften för det man tar upp. Vi har också föreslagit en särskild skatt där man kan låta intäkter gå tillbaka direkt till lokalsamhället. Men detaljerna i det här tar vi i regeringssamarbetet.
Från LO:s håll är man skeptisk till höjda skatter för gruvnäringen. IF Metalls ordförande Marie Nilsson kritiserade i en TT-artikel förra veckan att långa överklagandeprocesser hämmar gruvnäringen och krävde förenklade tillståndsprövningar.
Vi ska vara jäkligt glada att vi har haft en sån liberal syn på att få bryta malm i Sverige, det är en jättestor exportinkomst.
LO:s ordförande Karl-Petter Thorwaldsson tycker däremot att man ska försäkra sig om att gruvnäringen bidrar till att ta höjd för kommande förluster, genom att sätta av pengar i en fond när man påbörjar gruvbrytning.
– Det har varit ett problem med vår gruvlagstiftning historiskt, att man kan starta en gruva och det ser väldigt bra ut, men omkostnaderna blir större än man tror och företaget går i putten. Då står man där med väldigt stora miljöproblem, och då skulle en fond göra att man kan ta gemensamt ansvar för att röja upp, säger Karl-Petter Thorwaldsson.
Men att höja skatteuttaget för utvunnen mineral gillas inte av LO.
– Vi ska vara jäkligt glada att vi har haft en sån liberal syn på att få bryta malm i Sverige, det är en jättestor exportinkomst. Över 90 procent av all ny järnmalm som används i Europa kommer från norra Sverige, säger han.
Att målet är att minska utvinningen av mineral i Sverige är inte helt tydligt, med tanke på att MP också ser att en övergång till förnybar energi också kräver mineraler, exempelvis elbilars batterier.
– På ett sätt kan man säga, ja, men som politiker kan man inte bestämma det. Dels handlar det om hur man bryter och i vilken typ av gruvskorpa. Det kommer finnas mineraler vi verkligen behöver framöver, säger Lorentz Tovatt.
Förslaget som regeringen skickade ut på remiss i fredags innehåller också höjda skatt på fossila bränslen som används i kraftvärmeverket och höjda skatter på kemikalier. Förändringarna föreslås träda i kraft 1 augusti, och remisstiden går ut 6 mars.
73-punktsprogrammet som regeringens politik bygger på innehåller också ett totalförbud mot att utvinna kol, olja eller naturgas i Sverige, samt att regelverket för att utvinna olika mineraler ur alunskiffer skärps. Enligt Lorentz Tovatt är utvinning ur alunskiffer riskfylld. Däremot sker ingen utvinning av kol, olja eller naturgas i dag.
– Det viktigaste med det förbudet är att man skapar en tydlighet. Även om det inte pågår exploatering nu har det funnits en hotbild mot vissa delar av Sverige som skapat oro i lokalsamhällen, säger han.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
