Regeringen, här har ni era miljöskatter!

miljöskatter Den nya regeringen har utlovat en grön skatteväxling på minst 15 miljarder kronor. Men utformningen är inte klar. Medan många påtalar behovet av en klimatpolitik som motverkar sociala orättvisor är det tunt med sådana förslag.

Efter att de Gula västarnas protester  i Frankrike fått presidenten att backa på flera förslag, har en växande insikt spridit sig i politiker- och ledarskikt: en klimatomställning som inte tar hänsyn till sociala orättvisor kommer inte att lyckas. Protesterna utlöstes av planerna på en höjd bilbränsleskatt.

– Om människor ser att vissa inkomstgrupper drar iväg och kan leva i sus och dus med klippkort på resor till New York och London känner de att då vill de inte heller göra något, säger Jens Holm, riksdagsledamot för Vänsterpartiet.

På Naturvårdsverket konstaterar man att debatten om hur miljöskatter påverkar den folkliga opinionen tagit sig in i internationella samarbetsorgan som OECD.

– Vad gäller fördelningsaspekten på klimatomställningen tror jag att alla har förstått efter Gula västarna att det här får vi inte missa, säger Mattias Goldmann, vd för den gröna liberala tankesmedjan Fores.

I Januariöverenskommelsen nämns bland annat skatt på kläder och kemikalier. Men den stora merparten av miljöskatterna på 15 miljarder är ännu inte framförhandlade, enligt regeringspartierna.

Miljöminister Isabella Lövins pressekreterare Jakob Lundgren säger att det är viktigt för Miljöpartiet med »ett fördelningsmässigt perspektiv«. Gösta Brunnander, pressekreterare hos finansminister Magdalena Andersson (S) säger att en eventuell fördelningsmässig profil på den gröna skatteväxlingen är för tidigt att säga något om.

– Jag skulle väldigt gärna se att man inte ökade klyftorna, men ser inte att den här fyrklövern (S, MP, C och L, red. anm.) riktigt har den ambitionen. Arbetsgivaravgifterna har ingen särskild inriktning, och inkomstskatterna gynnar höginkomsttagare mer, säger Mattias Goldmann från Fores om 73-punktsprogrammet, som regeringsöverenskommelsen också kallas.

Jag skulle väldigt gärna se att man inte ökade klyftorna, men ser inte att den här fyrklövern riktigt har den ambitionen.

Per Bolund (MP), bostads- och finansmarknadsminister, säger i ett specialprogram om den nya regeringens miljöpolitik i Klotet i P1 att det finns »stora möjligheter« att använda miljöskatterna som ett medel för att utjämna sociala skillnader. Som exempel nämner han skatteavdrag inom delningsekonomin, något han menar gynnar de med »minst ekonomiskt utrymme« mest.

– Vi vill göra ett avdrag för den som reparerar, köper begagnat eller hyr istället för att köpa, och göra det skattefritt att hyra ut lösöre. Det ger tillgång utan att ha råd att köpa alla produkter, säger Per Bolund.

Anna Kaijser är forskare vid Linköpings universitet och deltar i en studie där flera forskare ska analysera svenskt klimatarbete utifrån ett intersektionellt perspektiv. Det handlar om hur hänsyn tas till faktorer som kön, etnicitet och ekonomisk status.

– Det är väldigt ambitiösa satsningar på miljö och klimat i programmet som jag verkligen tycker är positivt. Samtidigt, som texten är formulerad, ser jag inte medvetenheten om sociala aspekter, säger Anna Kaijser om miljö- och klimatförslagen i 73-punktsprogrammet från de fyra partierna.

Tillsammans med sänkta inkomstskatter för de med höga inkomster, höjt Rut-avdrag och försämrad arbetsrätt ser hon en risk för ökade klyftor.

– Den största risken med det är att de som redan marginaliserade blir ännu mer utsatta, och påverkade av klimatförändringar, säger hon.

Anna Kaijser känner inte till någon forskningsevidens  som styrker att brist på jämlikhet i miljöpolitiken skulle leda till missnöjesuttryck och politiska protester, men hon tror att det skulle kunna bli en konsekvens.

Dagens Arena har bett några opinionsbildare inom klimatfrågor att föreslå effektiva miljöskatter, som också har en fördelningsmässig profil som i någon mån gynnar låginkomsttagare. Här är några av de förslagen:

Höjda bränsleskatter

En tydlig förespråkare för att höja skatterna på fossila drivmedel, som bensin och diesel, är Mattias Goldmann. Han tror att en majoritet av miljöskatterna kommer hamna här, och skulle själv rekommendera att bensin och diesel står för 10 av de utlovade 15 miljarderna.

– Om man ska uppnå 15 miljarder som uppgörelsen säger är det väldigt svårt att runda drivmedelsskatterna, alltså på diesel eller bensin. Det finns en föreställning att fattiga drabbas mer av höjda drivmedelsskatter, men i själva verket är det de med låga löner som vi oftare ser i kollektivtrafiken, eller som reser mer begränsat överhuvudtaget, som studenter och pensionärer, säger Mattias Goldmann.

Att ha lägre pris på bensin och diesel i glesbygd är fel strategi, enligt Fores. Istället borde landsbygden genom subventioner få gå före i omställningen mot förnybar energi.

– Jag är glad att regeringen har med en satsning på laddinfrastruktur för elbilar i hela landet och utbyggnad av riktigt snabbt bredband i hela landet, säger Mattias Goldmann.

Jens Holm från Vänsterpartiet tycker att höjd bensin- och dieselskatt är ett trubbigt instrument.

– Även om höginkomsttagare kör mer bil och äger fler bilar så finns många människor i glesbygd som är väldigt bilberoende, så där behöver man vara mer försiktig.

Om bränsleskatten höjs bör höjningen vara lägre i glesbygd, menar han.

Utvecklade trängselskatter

Idag finns trängselskatter i centrala Stockholm och Göteborg. Att utöka och finjustera det här instrumentet kan ha både positiva klimat- och fördelningseffekter tror riksdagsledamoten Mattias Vepsä (S), men det kräver motsvarande investeringar i kollektivtrafik.

– Att öka möjligheten för regionerna att göra investeringar i tunnelbana och busstrafik kanske gör att man kan höja trängselavgifterna, säger han.

Jens Holm (V) tycker att trängselskatter bör utvecklas och att avgifterna kan höjas.

– Man kan också ha en kilometerskatt för lastbilar på vägar, där intäkter kan gå till kollektivtrafik eller tåg. Det finns förslag om extra skatt på parkeringsavgifter.

Mattias Goldmann på Fores hoppas på en utbyggd variant av trängselskatt, där du betalar efter hur ofta du kör, hur mycket du förorenar och skapar trafikträngsel och i förhållande till hur beroende du är av just bilen som färdmedel.

– Det gynnar landsbygden, för de bilfärderna orsakar ingen trängsel. Skulle jag däremot ta bilen till jobbet skulle jag orsaka många negativa effekter och därför få betala mycket mer, säger han.

Den här förändringen kommer att ske om några år, då nya skatteunderlag behövs i takt med att fossildrivna fordon ska fasas ut.

Sverige har en av världens högsta skatter på koldioxid. Men hela den tunga svenska industrin är undantagen.

Koldioxidskatt …

Olika varianter av utbyggd koldioxidskatt lyfts fram som bra miljöskatter. Jens Holm anser att storföretagen måste betala mer i skatt för sina utsläpp.

– Sverige har en av världens högsta skatter på koldioxid. Men hela den tunga svenska industrin är undantagen från den här skatten eftersom de ingår i systemet med EU:s utsläppsrätter. Men då ska man komma ihåg att det kostar 100 kronor per ton som släpps ut i utsläppsrättssystemet, medan den svenska koldioxidskatten ligger på 1 200 kronor per ton, säger Jens Holm.

Både Jens Holm och Carl Schlyter, som nyligen hoppat av Miljöpartiet, kritiserar att gruvindustrin är nästan undantagen från krav på att behöva betala skatt, inklusive den på koldioxid.

– Sverige hamnar i topp tre när det gäller konkurrenskraft i gruvsektorn, och beror delvis på att vi bara tar ut 0,2 procent av uttaget värde i skatt. För längesen var skattesatsen 50 procent, säger Carl Schlyter.

.. med utjämnande fördelningsprofil 

En utsläppsskatt inspirerad av en nyligen införd modell i Kanada förespråkas av Carl Schlyter. Det går ut på att konsumtion som innebär koldioxidutsläpp beskattas, och de pengar som staten får in går tillbaka till alla medborgare som får tillbaka en lika stor summa var. Det betyder en förtjänst för de som lever koldioxidsnålt – ofta folk med lägre inkomster – och minus på kontot för storutsläppare.

– Problemet med traditionella miljöskatter är att folk med höga inkomster har möjlighet att investera sig ur olika pris- och skattehöjningar genom att exempelvis isolera huset eller köpa elbil. Men låginkomsttagare får ännu lägre marginaler och kan inte göra något åt det. En »tax & dividend«-modell ger människor med låga inkomster möjlighet att investera sig ur miljöskatter, säger Carl Schlyter.

Skatt på varor och mat

Sedan 2017 finns en skatt på kemikalier i elektronik som bidragit till något högre priser på elektronikvaror, och också lett till minskad försäljning. Men Mattias Goldmann tror att den skulle behöva göras om.

– Jag tror att det var rätt tänkt i grunden med elektronik. Det är idiotiskt att vi skaffar en ny mobil en gång om året och missar att laga för det är så billigt att köpa nytt. Men det kan slå fel, genom att man behåller ett gammalt dåligt kylskåp istället för att köpa ett klimatsmart, säger han.

Carl Schlyter lyfter en lösning på detta som skulle vara att man fick en bonus för att köpa en ny klimatsmart produkt. För att införa en skatt på farliga kemikalier kan man använda sig av EU:s kemikalieregister, Reach, menar han.

– Belgien har haft ett system där man betalar skatt för kylskåp eller andra maskiner som drar mycket energi, och får tillbaka pengar om man köper något energisnålt.

Jens Holm tycker att nya konsumtionsskatter borde rikta in sig på lyxkonsumtion.

– Nu har vi fått ett nytt bonus malus-system där de stora bilarna ska beskattas högre, och det är bra, men jag tror att det finns mer man kan göra på det området. Vi vet att vi behöver äta mindre kött, och då handlar det om höjd skatt eller subventioner för att till exempel servera mer växtbaserad mat i skolor, säger han.

Även Mattias Goldmann är positiv till en skatt på kött och andra livsmedel, men han tror att den måste vara snäv i sin inriktning för att inte slå mot grupper med låga inkomster.

– En smart utformad klimatskatt på livsmedel är jättesvår att ta fram, men den skulle få en fördelningsmässig effekt för det röda köttet äts mest av folk med höga inkomster. Det gäller även skaldjur och influgna tropiska frukter.

– En skatt på rött kött skulle vara bra, men jag tror att den skulle överklagas och förlora direkt, säger han.

Problemet med traditionella miljöskatter är att folk med höga inkomster har möjlighet att investera sig ur olika pris- och skattehöjningar.

Höjd & differentierad flygskatt

 I dag är bränslet för flygtransporter obeskattat, och det bygger på internationella överenskommelser. Mattias Goldmann tror att det är en lång process att förhandla sig fram till en lösning där bränsle till flyg- och båttransporter beskattas.

Men Carl Schlyter menar att man kan använda andra vägar för att kunna beskatta flygbränsle på vissa sträckor.

– Vi bör införa skatt på flygbränsle genom avtal med enskilda länder som har det, på vissa destinationer, samt för inrikesflyget.

Jens Holm förespråkar en höjd och differentierad flygskatt, och menar att det finns en färdig modell för ett införande som utarbetats på Chalmers.

– Kan vi få fler att resa kollektivt blir det bra både klimat- och fördelningsmässigt. En höjd flygskatt, som är differentierad så att skatten blir högre ju fler resor du gör, kan ge intäkter som skulle kunna gå till att förbättra tågresandet.

– Storbritannien har redan nu högre skatt på flygbiljetter i business class, säger Jens Holm.

Naturvärdesskatt på mark

Carl Schlyter förespråkar en skatt på mark, där höga naturvärden ska göra marken dyrare att bebygga. Det skulle göra att markägare ser ett intresse i att höja naturvärdet på sin mark, för att kunna få tillbaka pengar, och exploateringen skulle styras åt annat håll.

– Då skulle markägarna styras att bygga där naturvärdena är lägst.

Förändrat reseavdrag

En utredning pågår nu om hur reseavdraget kan förändras, då man kommit fram till att män med höga inkomster som bor i förorter till storstäder är de som utnyttjar reseavdraget mest.

– Det finns många som är bilberoende på landsbygden, och man har velat gynna dem mest med reseavdraget men det har slagit fel, säger Mattias Goldmann.

Troligen kommer det ske en förändring när utredningen läggs fram.

– Det är troligt att det händer något på det här området, och där tar man hänsyn till hur avdraget påverkar olika grupper, säger Karl-Anders Stigzelius som är samhällsekonom på Naturvårdsverket.

Övriga omfördelande skatter

Utöver de rena miljöskatterna nämner flera av de som Dagens Arena har intervjuat att återinförd fastighetsskatt i progressiv tappning, och avtrappat ränteavdrag, skulle vara reformer som verkar omfördelande från de rikare till de fattigare, samt höjda skatter på kapital.