Höstbudgeten Regeringen sänker skatten på inkomster och sparande. Bra att hushållens köpkraft stärks, menar LO:S chefsekonom Torbjörn Hållö. Samtidigt är han kritisk mot att regeringen vill öka sparandet.
– Rent konjunkturpolitiskt är det ett dåligt förslag, säger han.
I kommande höstbudget föreslår regeringen att skatten på inkomster över 16 000 kronor ska sänkas. Skattesänkningen skulle innebära i genomsnitt 2 600 kronor mer i plånboken per person och år, eller 216 kronor per månad. Det meddelade regeringen och Sverigedemokraterna under en pressträff på torsdagen.
– Vi befinner oss i en lågkonjunktur och det är viktigt att få hjulen att snurra. Det här kommer att stärka hushållen men också ge möjlighet till mer konsumtion, sa finansminister Elisabeth Svantesson (M).
Jobbskatteavdraget kommer att kosta drygt 11 miljarder kronor. Regeringen presenterar det som en satsning särskilt på låg- och medelinkomsttagare, men både i procent och i kronor är det medel- och höginkomsttagare som får mest. De som tjänar under 25 000 kronor får 0,4 procent sänkning, medan de som tjänar mellan 35 000 och 62 000 kronor får 0,6 procent lägre skatt.
”Bättre med generellt grundavdrag”
Torbjörn Hållö, chefsekonom på LO, är positiv till att regeringen vill stärka hushållens köpkraft. Men han är kritisk mot att de med höga inkomster får mer än dem med lägre.
– Hushållen får mer pengar i plånboken och det kommer att hjälpa dem som fått det tufft. Det kommer att få hjulen att snurra. Sen hade det varit bättre med ett generellt grundavdrag, där alla får lika mycket i kronor. Nu får de med höga inkomster mer än dem med låga och arbetslösa får inte alls ta del av jobbskatteavdraget, säger han.
Svenskt Näringsliv är positiva till regeringens jobbskatteavdrag.
– Det är bra att regeringen nu genomför skattesänkningar som ökar drivkrafterna att arbeta. Det är en viktig del i att få fart på Sverige. Nu är det viktigt att regeringen även tar bort avtrappningen av jobbskatteavdraget, säger Svenskt Näringslivs chefsekonom Sven-Olov Daunfeldt.
”Hade kunnat gå till välfärden”
Torbjörn Hållö ställer sig kritisk till regeringens andra budgetnyhet som kom i dag – man vill sänka skatten på sparande. Till nästa år vill regeringen införa en skattefri grundnivå på ISK-sparande på 150 000 kronor, för att sedan höja nivån till 300 000 till 2026. Ett förslag som skulle kosta 4,4 miljarder kronor i minskade skatteintäkter.
– Det kommer att öka sparandet i Sverige och vi behöver ökad konsumtion. Vi har en lågkonjunktur och låg tillväxt så rent konjunkturpolitiskt är det ett dåligt förslag. Det har också en dålig fördelningsprofil, säger Torbjörn Hållö.
”Hade kunnat gå till välfärden”
Det larmas mycket om nedskärningar i välfärden. Till exempel släppte Sveriges Lärare nyligen en rapport som visar att skolan gör de största nedskärningarna på 30 år. Hade regeringen kunnat använda de här pengarna till att satsa mer på välfärden i stället?
– Jag tycker att det är rimligt att stärka köpkraften, sen behöver vi se till att det andra fungerar. Men det finns ingen anledning att ställa dem varandra. Men sänkt skatt på sparande hade i stället kunnat gå till välfärden, säger Torbjörn Hållö.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
