Pressade av den senaste tidens skandaler i äldrevården lägger regeringen Reinfeldt fram flera nya förlag om äldreomsorgen.
Efter att den bedrövliga situationen på en rad äldreboenden som drivs av vårdjätten Carema avslöjats har en intensiv debatt inletts. Carema har gjort mycket stora vinster på sin verksamhet – pengar som inte har beskattats i Sverige utan hamnat i skatteparadis. Företaget har skurit ned på kvaliteten samtidigt som man har haft ett generöst bonussystem för de chefer som hållit nere kostnaderna.
Turbulensen har bland annat medfört att Stockholm stad stoppar alla centrala upphandlingar inom äldreomsorgen tills vidare. Kommunen häver samtidigt avtalet med det omskrivna vårdboendet Koppargården som drivs av Carema.
Som ett svar på den uppblossande debatten presenterade i dag regeringen en rad förslag om äldreomsorgen.
Utreda kvalitetsskillnader
Regeringen ska ge Socialstyrelsen i uppdrag att undersöka om det finns några kvalitetsskillnader mellan privat och offentlig omsorg.
Äldreminister Maria Larsson (KD) meddelade dessutom att Socialstyrelsen nu ska sätta ihop en vägledning till kommunerna om hur man skriver avtal eller underlag, samt hur man gör uppföljningar när välfärdsverksamhet ska upphandlas.
”Stopplag” mot skatteflykt
Förmodligen kommer redan nästa vår en ”stopplag” mot viss typ av skatteflykt att presenteras, enligt finansminister Anders Borg (M). Syftet är att stoppa den form av ränteavdrag som vissa företag inom välfärdssektorn använder sig av för att slippa betala skatt på sin vinst i Sverige.
Enligt Anders Borg kan en sådan lag träda i kraft 2013.
När finansministern fick frågan om riskkapitalbolag ska kunna driva vinstgivande verksamhet med hjälp av svenska skattemedel, svarade han att driftsformen inte är avgörande för regeringen.
– Vi har ingen synpunkt på vilken typ av ägare som driver en viss typ av bolag, sa han och tillade:
– Men däremot ska alla betala rimligt med skatt.
Skatteverket får dessutom i uppdrag av regeringen att bredare undersöka hur företag inom vård, skola och omsorg gör ränteavdrag. Exempelvis om det finns andra metoder för att göra sådana avdrag som myndigheten för tillfället inte känner till, och om redan existerande skattelagstiftning kan användas för att hejda skatteflykten.
Meddelarfrihet för privatanställda dröjer
Regeringen ska därtill utreda hur uppgiftslämnare som jobbar i privat regi kan få bättre skydd. I dagsläget är anställda inom offentlig verksamhet skyddade mot repressalier av sin arbetsgivare om de exempelvis uppmärksammar media på missförhållanden. Anställda av privata företag – alltså även om verksamheten drivs med skattepengar – har inte samma skydd, utan riskerar att få sparken om de går till pressen.
Nu vill justitieminister Beatrice Ask (M) se över reglerna, och hon hoppas kunna tillsätta en utredning innan sommaren. Samtidigt var justitieministern tydlig med att frågan inte ska stressas fram.
– Den utredning som gjordes av det här 2001 fick ju omfattande kritik, och den la Socialdemokraterna i byrålådan, kommenterade hon och fortsatte:
– Naturligtvis vill vi arbeta skyndsamt, men samtidigt är det så att eftersom man misslyckades förra gången med att hitta ett sätt att stärka den här möjligheten, så tycker jag att det är bättre att göra ett ordentligt kvalitativt arbete som kan leda till beslut, än att skynda på i onödan.
Äldreminister Maria Larsson (KD) menade tidigare i november att anställda på privata omsorgsföretag som upptäcker missförhållanden ”måste visa civilkurage”, och berätta för utomstående vad de vet.
När Dagens Nyheter frågade ministern hur anställda ska våga göra detta om de därmed riskerar att förlora jobbet svarade Larsson att ”det ligger i arbetsgivarens intresse att ha en god omvårdnad av personalen och se till att de har bra förutsättningar för att kunna arbeta”.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
