”Regeringen tar biståndspengar till andra ändamål”

Ambassader, flyktingmottagande – och lön till förre biståndsminister Gunilla Carlsson och hennes statssekreterare. Sverige gör större avdrag för olika kostnader ur biståndsbudgeten än något annat land.

För fyra år sedan fick UD ett sparbeting från regeringen. Lösningen blev att klassificera fler av departementets utgifter som bistånd, som på så sätt kunde täckas med pengar ur biståndsbudgeten. I dag har Sveriges Radios Ekot-redaktion kunnat avslöja att även biståndsminister Gunilla Carlsson, som lämnade regeringen för en vecka sedan, och hennes statssekreterares löner började att betalas med biståndspengar från och med 2010.
– Jag blir irriterad men samtidigt inte förvånad. Det är ett mönster som pågått i flera år att regeringen tar biståndspengar för andra ändamål, säger Bo Forsberg, generalsekreterare för Diakonia, till Dagens Arena.

Att betala en ministerlön från det egna departementets budget strider mot svensk förvaltningstradition och har aldrig hänt tidigare. Sammanlagt har lönekostnaderna för Gunilla Carlsson och hennes statssekreterare landat på mellan fem och sex miljoner kronor per år, eller drygt 20 miljoner kronor totalt.

Enligt uppgifter till Ekot presenterades idén om biståndsministerns lön för kabinettsekreterare Frank Belfrage och Gunilla Carlssons dåvarande statssekreterare Joakim Stymne, som båda godkände förslaget. Upplägget finns presenterat i en promemoria, men ett skriftligt beslut saknas.
– Jag vill se ett skriftligt bevis på vem som skrev under beslutet om Gunilla Carlssons lön och hur motiveringarna såg ut. Carl Bildt sa i radion i morse att det inte är något konstigt att betala en ministerlön direkt från dess egen budget. Men jag vill att han ger mig ett exempel på ett land där det förekommer, säger Bo Forsberg.

Det svenska biståndet ligger på en procent av bruttonationalinkomsten. För 2014 uppgår biståndet till 38,4 miljarder kronor. Alliansregeringen har i flera år fått skarp kritik från biståndsorganisationer för att allt mindre del av biståndet går till att just bekämpa fattigdomen i världen.

En stor del – 13,5 procent – av biståndsbudgeten går numera till att finansiera Migrationsverkets kostnader för flyktingmottagandet. Det innebär att var sjunde biståndskrona stannar i Sverige.
– Vi har naggat på regeringen om att migrationskostnaderna ökat i budgeten. I snitt tar Europeiska länder tre procent av biståndsbudgeten till kostnader för flyktingar i det egna landet – men Sverige ligger på 14 procent.

Regeringen har förklarat kostnadsökningen för flyktingmottagandet med att fler söker asyl i Sverige i dag. Men summan som regeringen tar från biståndet har dubblerats jämfört med antalet flyktingar.
– Det gör mig irriterad. Det finns inga ordentliga öppna redovisningar varför man tar sådana här beslut. Det är hela tiden massmedia eller det civila samhället som får gräva fram uppgifterna för att utkräva politiskt ansvar.

Sedan 2010 tas även kostnader för Sveriges ambassader i Europa och västvärlden ur biståndsbudgeten.
–  Det är relevant i de länder där ambassaderna jobbar med bistånd, men inte i västvärlden.

Totalt sett i kronor räknat gör Sverige fler avdrag för olika kostnader från biståndsbudgeten än något land – och summan är större än 16 OECD-länders avdrag tillsammans.
– Alla vet att Moderaterna, som dominerar utrikesdepartementet, har lagt förslag år efter år på att sänka biståndsbudgeten till 0,7 procent. Det har man inte fått igenom eftersom det finns en bred majoritet i riksdagen – inklusive de övriga allianspartierna – för att en procent ska upprätthållas. Nu går man i stället andra vägen runt för att täcka kostnader, Bo Forsberg.