nyhet Med ena handen ger regeringen pengar till funktionshindrade och långtidssjuka i budgeten för 2022, genom skattelättnader. Med den andra handen tar regeringen tillbaka genom att öka klyftan för bostadstillägg mellan pensionärer och de med sjukersättning.
Så sent som år 2019 var nivån på bostadstillägget lika för alla berättigade, det vill säga för pensionärer och för funktionshindrade och andra långtidssjuka med sjukersättning. Ersättningens nivå följde bostadskostnaden. Högre bostadskostnad gav således ett högre bostadstillägg.
Från år 2020 ändrade regeringen i regelverket för bostadstillägg och införde en segregerande paragraf, §22a, i Socialförsäkringsbalkens 102 kapitel om bostadstillägget. Den innebar en åtskillnad mellan pensionärer och de med sjukersättning, så att de med sjukersättning inte fick del av den höjning som gällde för pensionärer. Därmed gick de miste om den största ökningen av bostadstillägget någonsin. Ersättningen ökade år 2020 med nästan 1 000 kronor för de pensionärer som får mest, från 5 560 kronor i månaden till 6 540 kronor.
Nu planerar regeringen att ytterligare öka de här skillnaderna. Socialförsäkringsminister Ardalan Shekarabi föreslår i budgeten för år 2022 att bostadskostnadstaket, det vill säga den maximala bostadskostnad som kan beaktas vid beräkning av bostadstillägg, höjs från 7 000 till 7 500 kronor per månad. För pensionärer. Inte för funktionshindrade eller andra med sjukersättning.
Förslaget, som beräknas träda i kraft den 1 juli 2022, innebär en ökning av bostadstillägget om som mest 450 kronor per månad. Detta gäller för pensionärer med en bostadskostnad på 7 500 kronor eller mer per månad. När Dagens Arena söker Ardalan Shekarabi för en intervju är han oanträffbar för frågor som gäller regeringens planer på ökad segregering av bostadstillägget. I stället bekräftar ministerns pressekreterare att ”Det förslag som hittills presenterats avser höjt bostadstillägg för pensionärer.”
Om man beaktar att de med sjukersättning uppskattningsvis (utifrån utbetalda nivåer år 2019) har i genomsnitt cirka 40 procents högre boendekostnader är frågan varför regeringen vill fortsätta höja just pensionärernas bostadstillägg, trots att de i genomsnitt har lägre hyror.
Försäkringskassan frågade sig detsamma när den reagerade på den åtskillnad som infördes år 2020 och skrev då till regeringen att: ”Införandet av fler ersättningsgrader för bostadskostnaden och ett högre bostadskostnadstak för pensionärer kan i förlängningen leda till att personer med invaliditetsförmån får sämre möjligheter att efterfråga bostäder med god standard och tillgänglighet jämfört med pensionärer.”
Tidigare har socialdemokratiskt ledda regeringar kritiserats för att försämra assistanshjälpen till funktionshindrade. Nu förstärks alltså den segregering, både vad gäller funktionshindrade och andra med sjukersättning, som inte får kompensation för hyreshöjningar och ett ofta kostsamt anpassat boende.
Samtidigt föreslår regeringen i budgeten för år 2022 en skattesänkning för dem med sjukersättning, så att dessa inte ska betala mer i skatt än vad arbetstagare gör på motsvarande inkomstnivåer. Regeringens motivering till den föreslagna skattesänkningen är att ta bort skillnader i beskattning mellan de med sjukersättning och arbetstagare: ”Syftet med att förstärka skattereduktionen för sjukersättning och aktivitetsersättning är att ta bort skillnaden i beskattning mellan sådan ersättning och löneinkomst och att öka den disponibla inkomsten för personer som får sjukersättning och aktivitetsersättning.” Skattesänkningen ska därmed motsvara effekten av de så kallade jobbskatteavdragen för arbetstagare.
Skattesänkningsförslaget presenterades med brösttoner om minskade klyftor av finansminister Magdalena Andersson. Men syftet med skattesänkningen antas vara att regeringen vill bädda för Vänsterpartiets stöd för budgeten.
Regeringens förslag om skattelättnader för dem med sjukersättning syftar alltså till minskade skillnader. Förslaget om höjt bostadstillägg för pensionärer, men inte för dem med sjukersättning, leder dock tvärtom till ökade skillnader.
Den högsta nivån på bostadstillägg är alltjämt 5 220 kronor för de med sjukersättning, men höjs till maximalt 6 990 kronor för pensionärer. På ett år är skillnaden drygt 21 200 kronor. Med tanke på att de med sjukersättning endast får ut i genomsnitt cirka 8 500 kronor per månad efter skatt är det en relativt stort belopp i bostadstillägg de går miste om. Och det är mer än dubbelt så mycket än den föreslagna skattesänkning på i genomsnitt 9 600 kronor som regeringen stolt basunerat ut för de med sjukersättning.
De med sjukersättning får ”betala” sina skattesänkningar med inte bara en, utan två, uteblivna höjningar av bostadstillägget, dels den som infördes år 2020, dels den som nu planeras för år 2022. Regeringens trixande med skattesänkningar å ena sidan och en relativ försämring av bostadstillägget å den andra, kan ses mot bakgrund av det parlamentariska läget, där regeringen sannolikt behöver stöd av både Centerpartiet och Vänsterpartiet för att få igenom budgeten för nästkommande år.
Frågan är om Vänsterpartiet kan stödja en budget som påtagligt ökar klyftorna för de fattigaste. I ett svar skriver Vänsterpartiets vice partiledare, Ida Gabrielsson:
”Vänsterpartiets krav är att bostadstillägget höjs för personer med sjuk- och aktivitetsersättning, så kallade sjukpensionär, till samma nivå som taket nu höjts till för ålderspensionärer. /…/ Det kravet har V ställt på regeringens budget. Vi har lagt förslagen i många år i riksdagen men blivit nedröstade nu hoppas jag att regeringen fattar att så här kan vi inte ha det och går V till mötes.”
Text: Micael Kallin
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
