Rutreformen Taket för rutavdraget höjs från 50 000 till 75 000 och avdraget ska omfatta fyra nya kategorier, däribland möblering av bostad och tvätt vid tvättinrättning. Det föreslår regeringen i en lagrådsremiss. Förslaget väntas träda ikraft 1 januari 2021.
Sedan rutavdraget infördes 2007 och sedan dess är det allt fler personer som använder sig av skattereduktionen. 2019 betalade Skatteverket ut över fem miljarder i bidrag, vilket nästan är fyra gånger mer än för tio år sedan.
På torsdagen beslutade regeringen om en lagrådsremiss som bland annat föreslår en utvidgning av rutavdraget och en höjning av taket. Taket har sedan 2019 legat på 50 000 kronor men föreslås nu höjas med ytterligare 25 000 kronor.
Möblering av bostad
Sedan tidigare kan en person få bland annat städning, trädgårdsskötsel, reparation av vitvaror, it-tjänster till en subventionerad kostnad. 30 procent kan räknas av. Nu föreslår regeringen att tvätt vid tvättinriktning, inklusive transport av tvätten, möblering av bostad och montering av möbler, transport av bohag till andrahandsbutiker eller loppmarknader, enklare tillsyn av en bostad.
Utvidgningen föreslås träda ikraft från och med 1 januari 2021 och kosta 270 miljoner kronor.
Till SVT säger Per Åsling, skattepolitisk talesperson för Centerpartiet, att det genom utökat rotavdrag företrädesvis är människor som har en svag position på arbetsmarknaden som får möjlighet att få ett arbete.
– Men det underlättar också vardagen för människor som är i yrkesverksam ålder och som har svårt att få livspusslet att gå ihop.
Den verklighetsbeskrivningen delar inte Vänsterpartiets ekonomiskpolitiska talesperson Ulla Andersson.
– Nej det är helt verklighetsfrånvänt. Tittar man på de utvärderingar som gjort av rutreformen så visar de att 80 procent som jobbar inom de här företagen har minst gymnasieutbildning. Dessutom hade de flesta jobb sedan innan.
Tveksam träffsäkerhet
Förra året kom Riksrevisionen och Myndigheten för Tillväxtanalys med varsin rapport om rutavdraget. De kom var för sig fram till att reformen skapar sysselsättning, men till en relativt hög kostnad. Rutreformen missar till stor del sin tänka målgrupp, som är personer med kort utbildning.
Ulla Andersson hade hellre sett att pengarna lagt på annat.
– Jag tror inte det undgått någon den här våren att välfärden behöver mer resurser. Äldreomsorgen behöver rustas för att ge äldre ett drägligt liv, och personalen en god arbetsmiljö. Det finns personer med funktionsnedsättning som behöver assistans. Nu istället betalar skattebetalarna för att boende på Östermalm ska slippa åka med tvätten själva till kemtvätten. De kan dessutom få bidrag så de kan ha nån som drar omkring designmöblerna och schäslongerna när de ska möblera om därhemma i jättevåningen. Det är verklighetsfrånvänt.
Även LO är kritiska
I lagrådsremissen står det:
»Några remissinstanser, däribland Akademikerförbundet SSR, LO, Kommunal och PRO, menar att en utökning av antalet tjänster som berättigar till rutavdrag riskerar påverka det kommunala åtagandet, särskilt i förhållande till de äldre kommuninvånarna. Regeringen förstår denna farhåga men detta är inte avsikten med förslaget.«
Regeringen menar att ett åtstramade av äldreomsorg inte avsikten och att lagstiftningen om det kommunala åtagandet inte har ändras.
LO:s välfärdsutredare Ulrika Lorentzi skriver på LO-bloggen att det finns två problem med regeringens resonemang. Dels att äldreomsorgen har stramats åt under flera decennier även utan att lagstiftningen har ändrat, dels att den borgerliga regering som införde rutavdraget tänkte sig att rut-tjänster skulle ersätta hemtjänst.
»I propositionen om skattelättnader för hushållstjänster argumenteras för att den minskning av hemtjänst som skett (och av allt att döma antas fortsätta) kan ersättas med privat betalda rut-tjänster:
”Minskningen av andelen som får hjälp från hemtjänsten har bland högutbildade äldre åtföljts av en ökning av köpta tjänster på den privata marknaden medan de bland lågutbildade äldre i stället har skett en ökning av anhörigas omsorgsinsatser. En möjlighet till skattereduktion skulle kunna medföra att den obetalda arbetstiden minskar.” (Prop. 2006/07:94)«
Enligt Ulrika Lorentzi är avsikten att fler ska ha råd att ersätta eller komplettera en otillräcklig hemtjänst med köp av skattesubventionerade rut-tjänster.
»I takt med att äldreomsorgen stramas åt minskar även stödet för en skattefinansierad välfärd, och viljan att bidra till välfärden via skatten. När resursstarka äldre köper rut-tjänster istället för hemtjänst minskar deras intresse för hög kvalitet i den offentligt finansierade äldreomsorg.«
Förslaget från regeringen är en del av januariavtalet.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
