läsning Nu ger regeringen Skolverket i uppdrag att stärka läslovet. »Växer man upp med föräldrar som själva inte läser är det viktigt att man har andra vuxna som visar vad läsning kan betyda«, menar skolminister Gustav Fridolin (MP).
Ungas läslust har länge varit ett mål för satsningar. Projekt som Läsrörelsens Berättelser som förändrar och LO-förbunden och ABF:s Läs för mig! fokuserar samtliga på att få igång läslusten hos unga. I augusti 2016 beslutade regeringen att byta ut begreppet höstlov mot läslov. Syftet med läslovet är att stärka barns läsförmåga och vuxnas delaktighet i barns läsande.
Skolminister Gustav Fridolin (MP) menar att timmarna i skolan inte räcker till för att bygga upp den läskondition som behövs för att ta sig från att lära sig att läsa till att läsa för att ta in fakta och information.
– Läslovet är en liten del i ett stort arbete för att stärka läsningen. Genom det här får Skolverket ett uppdrag i att säkra att skolorna får det stöd de behöver för att kunna samarbeta med alla aktörer utanför skolan som är verksamma under lovet.
– Det kan handla om att biblioteket kommer ut från sina lokaler så att man inte behöver ta steget över tröskeln för att nå böckerna som är där och det kan handla om att man på fotbollsträningen har något tillfälle där man bara pratar om en bok eller läser om något träningsupplägg, säger skolminister Gustav Fridolin
Uppdraget kommer att genomföras genom att hämta in kunskap från bland annat Kulturrådet och folk- och skolbibliotekens verksamhet kommer vara i centrum.
Den internationella PIRLS-undersökningen (Progress in International Reading Literacy Study) 2016 visade att svenska elever blivit bättre på att läsa jämfört med undersökningen 2011. Resultaten 2016 var lika bra som resultaten från 2001 då Sverige presterade bäst av alla deltagarländer.
Redan under slutet på 2017 meddelade regeringen att de årligen mellan 2017 och 2020 kommer att satsa 5 miljoner kronor på ungas läsning både i och utanför skolan. Regeringen hoppas på att insatserna ska stimulera läsintresset och väcka nyfikenheten för olika sorters litteratur.
Men satsningen har inte bara fått positiva reaktioner. Leina Niklasson är lärare i svenska för årskurs 4-9 på Järvaskolan och har jobbat i 16 år på kommunala skolor.
– Jag tror inte att läsloven ger några resultat. Det är är ett hittepå och det märker eleverna. Vi ska inte tala om för eleverna vad de ska göra på sina lov, säger hon.
Istället tycker hon att man ska satsa på lärarnas läsintresse.
– Allt börjar med en läsande lärare! Du kan inte ha en soffpotatis till lärare i idrott. Inte heller kan du ha en lärare i svenska som avskyr att läsa.
Lärarnas läsintresse tror hon behöver etableras redan under lärarutbildningen.
– Minst en termins litteraturvetenskap borde ingå för de lärare som ska undervisa i svenska. Oavsett vilket stadium man riktar in sig på.
Barnbibliotekarien Max Elnerud är mer positiv till läslovet som koncept.
– Jag tycker att Läslovet är ett bra sätt att lyfta fram läsning och litteratur som fritidsaktivitet. Jag upplever att många barn idag förknippar läsning med skolan och något som är jobbigt. Men mer resurser behöver tillföras till förskola och inte minst skolbiblioteken så att de kan ha kunnig personal som kan arbeta med lustläsningen.
Han tror att man måste arbeta med olika metoder för att få upp intresset för läsning hos barn.
– Det kan till exempel vara muntligt berättande eller att man dramatiserar eller dansar en bok tillsammans. Själv arbetar jag med en bokhund som är en livs levande hund som barn får läsa för, det har funkat jättebra för att väcka läslusten.
Skillnaderna i läsförmåga syns framförallt mellan flickor och pojkar där flickorna presterar bättre. Skillnaderna syns även mellan elever med olika socioekonomiska bakgrunder. Där visar resultaten att skillnaden mellan elever med hög nivå läskunskaper från familjer med högre grad av hemresurser mot elever med hög nivå läskunskaper från familjer med en lägre grad av hemresurser är 10 procentenheter.
Även vårdnadshavarens inställning till läsning påverkar elevernas läskunskap. Ju större intresse för läsning hos vårdnadshavaren desto bättre resultat visar undersökningen.
Vikten av att ha läsande vuxna runt om sig tror Gustav Fridolin är betydelsefullt för att bygga upp en positiv bild av läsning.
– Växer man upp med föräldrar som själva inte läser är det viktigt att man ser andra vuxna som läser eller som visar vad läsning kan betyda.
Han påpekar att satsningen är en liten del i ett större arbete.
– I höst kommer vi till exempel att bygga upp ett förskolebibliotek på varje förskola så att barn som man inte läser för hemma är med om att bli läst för där. Vill vi bryta klassklyftorna måste vi försäkra oss om att det inte är beroende av att de har en förälder som läser för dem utan att det faktiskt finns vuxna i deras närhet som läser.
Vilka barnböcker rekommenderar du?
Läraren Leina Niklasson: Grekiska sagor och fantasy, till exempel Ursula K Le Guin.
Bibliotekarien Max Elnerud: Brorsan är kung av Jenny Jägerfeld, Böckerna om Billie av Sara Kadefors och Djupgraven av Camilla och Viveca Sten
Gustav Fridolin: Just nu läser vi Lasse-Maja-böckerna av Martin Widmark hemma.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
