Bara tre procent har fått jobb efter att ha fullföljt regeringens så kallade etableringsreform. Det visar siffror Ekot presenterar på onsdagen.
Genom en tvåårig etableringsplan tog Arbetsförmedlingen i december 2010 över samordningsansvaret för flyktingmottagandet från kommunerna. Ut skulle ”omhändertagandementaliteten”, in professionellt stöd för att etablera sig på arbetsmarknaden, enligt integrationsminister Erik Ullenhag.
I dag rapporterar Ekot vad som har hänt de drygt 1 700 personer som har fullföljt den tvååriga etableringsplanen. Resultatet är nedslående.
Över hälften av de som fullföljt etableringsplanen är kvar hos Arbetsförmedlingen i olika åtgärder. Skillnaden är att de nu får aktivitetsstöd i stället för etableringsersättning. Av de som fullföljt planen har 60 personer, sammantaget tre procent, fått jobb utan statligt stöd. 200 personer, eller 12 procent, har fått helt eller delvis subventionerade anställningar.
– Det är tufft, det är svårt att konkurrera. Personer som inte har någon erfarenhet från svensk arbetsmarknad eller från långt bakåt i tiden och måste konkurrera med andra sorteras ofta sist i kön, förklarar Marie Linell Persson, direktör för avdelningen Integration och etablering på Arbetsförmedlingen siffrorna för Ekot.
604 personer har lämnat etableringsstödet i förtid. Av dessa har 246 personer eller 40 procent antingen fått arbete eller påbörjat en högskoleutbildning, enligt ett pressmeddelande från Arbetsmarknadsdepartementet.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
