Regeringens subventioner skadar miljön

Miljö Svenska staten har miljöskadliga subventioner för nära 30 miljarder. Det är tre gånger mer än hela svenska miljöbudgeten. Det visar en färsk rapport från Naturskyddsföreningen. 

Den första april införs flygskatten. Regeringen har uppgett att en av anledningarna till att man inför skatten är för att flyget måste bära sina egna kostnader. Men trots framtida skatt är flyget långt ifrån att bära sina egna kostnader – och detsamma gäller för många miljöskadliga branscher.

Naturskyddsföreningen har kartlagt statliga subventioneringar som skadar miljön. I den svenska statsbudgeten finns det bidrag, stöd och skattelättnader som gör det billigare för vissa att släppa ut växthusgaser. Kostnaden för subventionerna är 29,9 miljarder skattekronor. Det är tre gånger mer än hela miljöbudgeten, som för 2018 ligger på 11 miljarder kronor.

– Det visar på ett ordentligt systemfel. Vi subventionerar sånt vi inte vill ha och dessutom går vi miste om skatteintäkter, eftersom subventionerna framförallt sker genom skattesänkningar. Det är ineffektiv klimatpolitik och en oansvarig ekonomisk politik, säger Johanna Sundahl, ordförande Naturskyddsföreningen.

Omkring tio miljarder av de klimatskadliga subventionerna är inskrivna i internationella lagar och regelverk (reglerna för utrikesflyget skyddas till exempel av den internationella Chicagokonventionen). De skatteundantagen tar längre tid att påverka eftersom det handlar om att påverka direktiv också utanför Sveriges gränser.

Men enligt Naturskyddsföreningen är minst tjugo miljarder av de klimatskadliga subventionerna möjliga att relativt enkelt tas bort från statsbudgeten.

Sverige har skrivit under Parisavtalet och har tillsammans med världens länder åtagit sig att begränsa den globala uppvärmningen till under två grader. Att Sverige som land dessutom har satt en ännu mer ambitiös nivå för den inhemska politiken gör att ekvationen för blir svår att få ihop.

– Den svenska regeringen vill bli världens första fossilfria välfärdsnation, då måste vi fasa ut de fossila bränslesubventionerna, fortsätter Johanna Sundahl.

Den största delen av de klimatskadliga subventionerna är skatteundantag för fossila bränslen, som, enligt rapporten, årligen subventioneras med omkring drygt 12,4 miljarder kronor.

Den största tårtbiten, cirka 8 miljarder, är skattenedsättning för dieselbränsle. Naturskyddsföreningen vill att regeringen ska höja energiskatten på diesel för att landa på samma nivå som bensinen. Något som OECD redan för fyra år sedan uppmanade till. Än i dag har inget parti några sådana konkreta planer.

Den enskilt näst största subventionerna är reseavdraget. Det ges i huvudsak för resor till och från arbetet i bilar som drivs på fossil energi och kostar 5,6 miljarder kronor.

– Många av de här subventionera är gamla och har tillkommit i en, på många sätt, annan tid. Reseavdraget till exempel infördes 1958 för att göra det möjligt att bo kvar i glesbygd och pendla in till städer. Men över hälften av bidragen används i dag av personer som bor i storstadsområdena, säger Johanna Sandahl.

I dag är flyget undantaget koldioxidskatt och energiskatt och betalar ingen moms för utrikesresor. Minst 7,1 miljarder kronor om året går sammanlagt till utrikesflygets bränsleskatter och moms.

Naturskyddsföreningen har till SvD tagit fram siffror över hur mycket dyrare flygresorna skulle bli om flyget betalade miljöskatter och moms på samma sätt som andra branscher. Resultatet visar att resorna skulle bli hela 79–95 procent dyrare än dagens nivåer.

En resa från Stockholm till Bangkok tur och retur skulle kosta omkring 18 000 kronor i stället för dagens 10 000 kronor. Londonresan skulle landa närmre 4 000 kronor och Stockholm–Göteborg skulle bli över 90 procent dyrare och kosta omkring 1 400 kronor.

– Flyget betalar inte sina miljökostnader och det måste korrigeras. Det är visserligen lite av en uppförsbacke eftersom vi på grund av Chicagokonventionen inte får beskatta bränslet, men det har gjort att priserna har blivit konstgjort billiga. Priserna måste justeras så de blir mer rättvisande – för vad det egentligen borde kosta, säger Johanna Sundahl, och fortsätter:

Kommunernas bidrag till de förlusttyngda regionala flygplatserna har nästan fördubblats på fem år.

– Om flyget betalade samma miljö- och energiskatt som bensin plus full moms så hade Thailandsresan kostat omkring 8 000 kronor mer. Flygskatten är på 400 kronor. Jag tycker att partierna måste ta sig samman och inte gå till val på att riva upp flygskatten. Den behövs, även om mycket annat måste till också.

Johanna Sundahl tror att några subventioner kan behöva fasas ut i flera steg då de innebär kännbara skattehöjningar för konsumenter och företag. Hon tar dieselsubventionerna till jordbruket som exempel.

– I vissa branscher är subventionerna en försvinnande liten del av den totala omsättningen, i de branscherna borde inte en avveckling av subventionerna vara särskilt smärtsam. Men för jordbruket till exempel står bränslet för en relativt stor del av företagens kostnader. Lantbruket är viktigt för att bevara den biologiska mångfalden och hålla vårt kulturlandskap öppet. Om jordbruket ska betala full koldioxidskatt kommer lantbrukare därför att behöva en kompensation på annat sätt.

Finansmarknadsminister Per Bolund (MP) säger till Dagens Nyheter att regeringen redan har infört flera åtgärder för att minska fossila bränslen – exempelvis en indexreglering för miljöskatterna så att de höjs över tid, ett bonus-malus-system med höjd bonus till bland annat elbilar och höjd skatt för många vanliga bensin- och dieselbilar. Dessutom en reduktionsplikt för att öka andelen förnybart i drivmedel och premier för elfordon.

– Vi har tagit stora steg framåt för att minska subventionerna av fossila bränslen. Vi inför ny flygskatt och när det gäller reseavdragen har vi tillsatt en utredning som tittar på ett system baserat på avstånd, säger finansmarknadsminister Per Bolund (MP).

Läs mer: Sant och falskt om flygets utsläpp

Naturskyddsföreningens rapport har fokuserat på de statliga subventionerna och i de 30 miljarderna ingår inte de kommunala subventionerna till de lokala flygplatserna och inte heller de dolda subventioner som uppstår när det görs avsteg från principen om att förorenaren ska stå för miljökostnaderna. Däremot har organisationen beräknat hur mycket köttkonsumtionen (eftersom dess klimatpåverkan är störst) subventioneras genom att inte omfattas av klimatskatter. Totalen ligger någonstans mellan nio och tolv miljarder.

Kommunernas bidrag till de förlusttyngda regionala flygplatserna har nästan fördubblats på fem år, visar en granskning av Dagens ETC. 29 av Sveriges totalt 39 flygplatser med reguljärtrafik av kommunerna på respektive ort.

Enligt tidningen kan ingen av dessa flygplatser bär sina egna kostnader utan är beroende av upphandlad trafik samt driftsbidrag från staten och kommunerna. Totalt ska det röra sig om subventioner för 2,2 miljarder i stöd till underhåll och investeringar de senaste fem åren.