GRANSKNING. En av fyra kommuner har börjat avslå fler ansökningar om försörjningsstöd. Kommunerna vittnar om att människor kommer i kläm när de står utan a-kassa. Det visar Dagens Arenas omfattande enkätundersökning.
Närmare var fjärde kommun i Sverige avslår fler ansökningar om försörjningsstöd i år jämfört med för fem år sedan. Det visar en enkätundersökning som Dagens Arena har låtit genomföra. Undersökningen – som har sänts till samtliga svenska kommuner – visar att 23 procent avslår fler ansökningar.
Sundsvall är en av de kommuner där kostnaden för ekonomiskt bistånd (tidigare socialbidrag) har skjutit i höjden, samtidigt som kommunen bedömer att avslagen har ökat med 30 procent.
– Det är många faktorer som påverkar kommunens utgifter för ekonomiskt bistånd. Men ska vi prata om de större orsakerna är det framför allt arbetslöshet och förändringarna av socialförsäkringssystemet som har spelat in, säger Mikael Lindberg, verksamhetschef på individ- och familjeomsorgen på Sundsvalls kommun.
Samtidigt bedömer Sundsvalls kommun att det var 30 procent fler avslag 2011 jämfört med 2006, vad beror det på?
– Något enkelt svar finns inte. De senaste åren har vi skärpt tillämpningen av reglerna och vi försöker att vara tydligare. Men en förklaring är att fler är benägna att söka ekonomiskt bistånd fast de kanske inte har rätt till det, säger han.
Nya grupper som söker ekonomiskt bistånd är något som flera av de kommuner som Dagens Arena har pratat med återkommer till. I dessa grupper finns inte samma kännedom om de villkor som gäller för att söka ekonomiskt bistånd.
– Vi var en av de kommuner i landet som blev mest drabbade av lågkonjunkturen 2009. Då kom det en del ansökningar från folk som tidigare hade lämnat a-kassan, och som nu stod utan ersättning. Men dessa personer hade ofta någon form av tillgångar, som hus eller sommarstuga, säger David Schanzer-Larsen, chef på social- och arbetsmarknadsförvaltningen i Köping.
– Jag tror att en del människor tror att det kommunala försörjningssystemet är som en trygghetsförsäkring, precis som a-kassan eller sjukförsäkringen. Men det är ett biståndsbeslut. Om du har tillgångar måste du först avyttra dem, försörjningsstödet är samhällets yttersta skyddsnät, det är folk inte riktigt medvetna om, fortsätter han.
Christel Sundberg är chef på enheten för arbete och tillväxt i Bjuvs kommun. Också i hans kommun har man märkt av att nya grupper sökt försörjningsstöd de senaste åren.
– När vi har analyserat de ansökningar som får avslag ser vi att det ofta är väletablerade familjer som av olika skäl, som arbetslöshet, inte får pengarna att räcka till, säger hon.
– När man absolut inte har några pengar kvar så finns det en föreställning om att man kan söka försörjningsstöd som en sista utväg. Men man vet inte riktigt hur beräkningsgrunderna ser ut. Att man inte kan sitta på fast egendom och kapital.
Av enkätundersökningen framkommer även att mer än var tionde kommun har blivit mer restriktiv i att godkänna ansökningar som handlar om att få pengar till att köpa glasögon, utrustning till hemmet eller läkar- och tandläkarkostnader. Likaså uppger 16 procent av kommunerna att man blivit mer restriktiva i att godkänna ansökningar som gäller exempelvis bistånd för el, arbetsresor och hemförsäkring.
– I takt med att kostnaderna ökat, ökar också restriktiviteten, delvis beroende på ett större fokus på frågorna. När vi lyfter de här frågorna till vår politiska nämnd så har de blivit mycket mer restriktiva. Bistånd utöver det som ingår i riksnormen är numer mycket svåra att få godkända, säger Bengt Mattson, avdelningschef på individ- och familjeomsorgen i Lysekils kommun.
– Kommunerna ska exempelvis ha ett barnperspektiv. Familjer som har uppburit stöd under lång tid borde ha rätt till resurser för barnens skull. Men det är mycket svårare att få igenom pengar utöver den grundläggande normkompletteringen, fortsätter Bengt Mattson.
Över hälften av alla kommuner säger också att det har blivit vanligare att ställa krav på att personer med ekonomiskt bistånd ska delta i praktik eller annan kompetenshöjande verksamhet.
– Alla verksamheter ligger under ett kostnadstryck, inte minst vad gäller socialbidrag. I mer eller mindre alla kommuner har kostnaderna ökat de senaste åren. Att öka kontrollen och sätta hårdare regler är ett sätt att betala ut mindre pengar, säger Mikael Lindberg i Sundsvall.
Så genomfördes undersökningen:
I undersökningen ställdes fyra frågor med fokus på ekonomiskt bistånd.
Dessa var:
- Bedömer du att socialförvaltningen i din kommun avslog en större andel ansökningar om försörjningsstöd i år jämfört med för fem år sedan?
- Bedömer du att socialförvaltningen i din kommun under de senaste fem åren har blivit mer restriktiv i att godkänna ansökningar som ryms inom ramen för “livsföring i övrigt”?
- Har din kommun under de senaste fem åren blivit mer restriktiv vad gäller ersättning för kostnader för vanliga behov utanför riksnormen?
- Tillämpar din kommun i dag, jämfört med för fem år sedan, i större utsträckning möjligheten enligt 4 kap 4 § i SoL att ställa krav på deltagande i praktik eller annan kompetenshöjande verksamhet för personer under 25 år, och även för äldre om behov av kompetensutveckling finns?
Undersökningen skickades ut per mejl till samtliga kommuner i Sverige. Insamlingen av material pågick mellan den 18 januari och 20 februari. Totalt svarade 166 kommuner. Innan frågeformuläret skickades ut granskades frågorna av en forskare. Efter att materialet samlats in ringde Dagens Arena till ett tiotal av de kommuner som svarat på undersökningen för att ställa kompletterande frågor.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
