GRANSKNING. Ulf Kristerssons nya förslag på prövning av arbetsförmåga är inte nytt. Det togs fram redan 2009 och blev då hårt kritiserat av flera remissinstanser.
Två gånger, i juli och i december 2011, har riksdagen gått emot regeringen och beslutat om en återgång till de gamla reglerna för arbetsprövning efter ett halvårs sjukskrivning.
I dag prövas sjukskrivna mot ”den reguljära arbetsmarknaden”. Arbetsförmågan prövas utifrån individens förmåga att utföra arbete, oavsett om själva arbetet existerar i verkligheten eller inte. Oppositionen vill ha tillbaka det gamla begreppet ”normalt förekommande arbeten”, där arbetsförmågan i stället bedöms mot de jobb som finns på arbetsmarknaden.
Socialförsäkringsminister Ulf Kristersson (M) har hittills vägrat, vilket fått oppositionen att hota med misstroendevotum.
– Det är ansvarslöst agerande. Regeringen styr riket och ska förhålla sig till det riksdagen, sa Tomas Eneroth till Dagens Arena i måndags.
– Jag kan inte påminna mig om ett statsråd som så lättvindigt viftat bort riksdagens beslut.
Tvingades krypa till korset
Ulf Kristersson fick på en presskonferens under tisdagen krypa till korset och be om ursäkt. Hotet om misstroendevotum desarmerades tillfälligt. Men lugnet är tillfälligt. Senast den 1 mars måste Ulf Kristersson återvända med en skrivelse till riksdagen med ett förslag på hur regeringen har tänkt gå vidare. Skrivelsen kommer sannolikt att bygga på en utredning som Kristersson har låtit Försäkringskassan göra.
I stället för en återgång till de gamla reglerna har Ulf Kristersson nämligen låtit Försäkringskassan i en utredning föreslå ett nytt begrepp: ”Medicinska förutsättningar för arbete”.
I måndags kunde Dagens Arena avslöja att det nya begreppet i själva verket är ett förtydligande av det nuvarande begreppet ”reguljära arbetsmarknaden”.
Gammalt kritiserat begrepp
Dagens Arena kan nu även avslöja att begreppet inte heller är nytt. Att sjukas arbetsförmåga ska prövas utifrån individens ”medicinska förutsättningar för arbete” var ett förslag som togs fram redan 2009. Förslaget fanns nämligen med i Anna Hedborgs statliga utredning ”Gränslandet mellan sjukdom och arbete. Arbetsförmåga/Medicinska förutsättningar för arbete/Försörjningsförmåga”.
Redan då blev begreppet hårt kritiserat av flera remissinstanser. Dagens Arena har sammanställt ett axplock av kommentarer som tydliggör de tveksamheter som omgärdar Kristerssons nya förslag:
TCO anser att det är positivt att utredningen försöker hitta en tydligare definition på arbetsförmågebegreppet. Men sedan reser fackförbundet flera frågetecken om utredningens slutsatser och menar att det är omöjligt att säga vilka effekter förslagen kommer att få.
”Med avseende det föreslagna begreppet ”medicinska förutsättningar för arbete” finns dock anledning att resa flera frågetecken. För det första är begreppet allt för otydligt , framför allt när det relateras till hela den ”reguljära arbetsmarknaden”. I de flesta fall är ju varken den reguljära arbetsmarknaden eller individens hälsotillstånd något som är konstant, utan istället såväl rationellt och situationsberoende.”
Likt TCO varnar fackförbundet ST för att det är svårt att säga vilka effekter de föreslagna förändringarna kan få:
”[…] vi menar att det kan finnas risk att som medborgare tycka att systemet är invecklat […] Var gränsen för vad som anses vara arbetsförmåga, medicinska förutsättningar för arbete respektive försörjningsförmåga är omöjligt att sia om och därmed går det inte att säga om detta kommer leda till en ökad tydlighet och legitimitet. Vikten av rättssäkerhet kan inte nog understrykas.”
Arbetsgivarverket avstyrker utredningens förslag med hänvisning till att fler begrepp riskerar att göra sjukförsäkringen ännu mindre överblickbar:
”Arbetsgivarverket avstyrker införandet av tre begrepp istället för ett begrepp när det gäller bedömningen av förmåga att arbeta. En invändning är att en redan snårig sjukförsäkring riskerar att upplevas än mer överblickbar när fler begrepp presenteras.”
Av samma anledning avstyrker Arbetsgivaralliansen förslaget:
”Fler begrepp bidrar sannolikt inte till att en redan svåröverblickbar försäkring blir tydligare och lättare att förstå utan att flera begrepp snarare får motsatt effekt. Det blir fler begrepp som ska förstås och hanteras på ett entydigt och rättssäkert sätt.”
Från handikappförbunden hörs en genomgående kritik mot att förslagen kommer att drabba personer med en funktionsnedsättning:
”Vi anser att det föreslagna systemet faktiskt riskerar att drabba personer med funktionsnedsättning som har en anknytning till arbetsmarknaden när normen är heltid och ständigt full arbetsförmåga”, skriver Handikappförbunden.
”Slutligen avvisar vi förslaget i kapitel 6 ”Medicinska förutsättningar för arbete”, som innebär att de flesta ska vara beredda att flytta vart som helst där det finns jobb. Detta är svårt för många och har kritiserats hårt under det år då det tillämpats. För våra medlemsgrupper är det en orimlig begäran, såväl medicinskt, socialt som ekonomiskt, vilket tydligt bör framgå i kommande regelverk.” skriver Nationell Samverkan för Psykisk Hälsa (NSPH).
”En annan viktig invändning mot utredningen är att den i stort sett bortser från vilka effekter hälso- och sjukvården har på sjukfrånvaron och människors möjligheter att komma ut i arbetslivet. Människors arbetsförmåga har i utredningen inte någon koppling till medicinska bedömningar och insatser. […] Nästan alla människor har enligt utredningen någon arbetsförmåga om kombinationen av arbetsuppgift och arbetssituation kan anpassas.” skriver RSMH.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
