Rut på riktigt

I sommar är det fyra år sedan rut-avdraget infördes i Sverige. Beslutet föregicks av en lång och hätsk ”pigdebatt”. Men samtidigt som den politiska polariseringen fortsätter är det få som pratar om hur den hushållsnära tjänstesektorn ser ut i praktiken. Dagens Arena träffade Anna Gavanas, forskare vid Institutet för Framtidsstudier, för att tala om en kontroversiell jobbsektor som växer.

Branschen för hushållsnära tjänster blir allt större. Fler och fler efterfrågar städning eller barnpassning i hemmet. Men trots att debattens vågor gått höga är det få som belyser hur branschen yttrar sig verkligheten. Anna Gavanas, forskare på Institutet för Framtidsstudier, väckte stor uppmärksamhet i höstas då hon beskrev hur arbetare i den hushållsnära sektorn är särskilt utsatta för sexuella trakasserier.
– Flera av de städare jag intervjuade i min forskning berättade om sexuella närmanden, om krav på sexuella tjänster från kunden. Det är en del av vardagen för många, säger hon.

– Det sätter förstås en mycket stor press på de här kvinnorna. Att hela tiden förhålla sig till risken att man skulle kunna bli våldtagen på jobbet. Man får kanske åka hem med oförrättat ärende utan att ha fått betalt, eftersom det var något annat som kunden ville ha.

Det är framför allt kvinnor som arbetar?
– Ja, kvinnor med migrationsbakgrund är överrepresenterade när det gäller städning överhuvudtaget, särskilt i de större städerna.

– Sedan innebär de sexuella trakasserierna också en ekonomisk risk. Man kanske inte får den inkomst man hade hoppats på. Man riskerar att bli bortsållad om man inte går med på vissa saker. Kvinnorna tvingas ibland ta till extra försiktighetsåtgärder som kan vara väldigt krångliga och kostsamma. Någon annan måste följa med en till jobbet som beskydd. Allt det där gör ju saker och ting mycket svårare.

Hur kommer det sig att sexuella trakasserier är vanligare när det gäller hushållsnära städjobb än i andra arbeten?
– Först och främst det självklara: Arbetsplatsen är kundens hem. Det finns inte alls samma insyn som i mer offentliga miljöer. Därför finns inte heller samma möjligheter till kontroller från myndigheter, till exempel. Ofta kan ord stå mot ord utan några utomstående vittnen. De som arbetar svart – och framför allt papperslösa – är förstås mer utsatta än de som jobbar vitt för stora städföretag.

– Men jag tror också att man tar sig rätten att bete sig på ett visst sätt gentemot människor som arbetar med just städning – som man aldrig hade gjort mot andra yrkesgrupper.

Hur då?
– Städyrket har så låg status i samhället, och därför behandlas de här människorna på ett sätt som man inte ens hade kommit på tanken att göra i andra sammanhang.

– Städyrkets låga status syns också i att kunderna hela tiden försöker pressa ned priserna. Man kan tänka sig att betala en jurist flera tusen kronor för en timmes pappersarbete. Men man är inte villig att betala femtio kronor för någon som ska städa åt en i sextio minuter. Man anser inte att städning är en så pass värdefull tjänst att man är villig att betala för den.

Hur vanligt är det att arbetare i hushållssektorn får hjälp utifrån?
– För facket är det här en väldigt svår grupp att nå. Det är väldigt få som är fackligt anslutna. Vissa grupper som inkluderas i den här sektorn – au pairer till exempel – anses inte ens vara arbetare, så där saknas den fackliga anknytningen helt.

– Sedan finns det många som ser jobbet som något tillfälligt, och många är inte bekanta med vilka möjligheter till stöd som finns i samhället. Men rimligtvis kommer det här att utvecklas på sikt, allt eftersom sektorn växer.

Vad behöver göras för att komma åt exploateringen?
– Man kan inte lägga frågan i någon enskilds knä. Det här handlar om medborgerliga rättigheter, sociala rättigheter, migrations- och arbetslagstiftningen.

– Utmaningen är ju att det ska finnas stöd för alla som jobbar inom den här sektorn. Samma rättigheter och förmåner som gäller för alla andra yrken. Och med alla så avses inte bara de som lyckats få ett vitt heltidsjobb. Det är därför som det är viktigt att inte bara stirra sig blind på formaliseringen av de här arbetsuppgifterna, att det växer fram en vit sektor.

– Det är naturligtvis jättebra. Men vad händer med alla andra som av olika anledningar inte har tillträde till den trygghet och de rättigheter som finns på den formella delen av arbetsmarknaden?

Svarta jobb som blivit vita?
Ett av argumenten för rut-avdraget handlade om att det skulle skapa nya jobb. Inför valrörelsen förra året snurrade siffran 11 000 nya jobb runt i debatten – en siffra andra har ifrågasatt. Ingen vet säkert. Klart är att allt mer pengar betalas ut av Skatteverket.

För andra halvåret 2007 – då rut-avdraget trädde i kraft – betalade verket ut 121 miljoner kronor i skattereduktion för hushållstjänster. 2010 var siffran uppe i 1,3 miljarder. Enligt rut-förespråkarna är ökningen ett tecken på att vitt hushållsarbete har trängt undan svarta jobb. Anna Gavanas vill inte själv ta ställning till avdraget, men menar att det inte är så enkelt som att ”svarta jobb nu har blivit vita”.

– Man vet inte varifrån den här marknaden kommer. Har den uppstått ur intet? Är det här människor som tidigare har jobbat svart men som nu har startat företag? Ingen kan egentligen veta, säger hon.

– Man kan slå fast att det är en marknad som har vuxit. Men man kan också konstatera att det kvarstår en efterfrågan – och ett utbud – på en svart marknad. Och den går inte att helt renodla ifrån den vita.

Varför kan de inte skiljas åt?
– Den forskning jag har gjort visar att de här marknaderna till viss del går ihop. Det finns både köpare och arbetare som ibland verkar i den svarta sektorn och ibland i den vita. Det kan handla om att företag använder sig av underleverantörer eller genom att man betalar arbetskraften svart.

Finns det någon skillnad på vem som köper svart respektive vitt?
– När folk säger att de har råd – eller inte har råd – med hushållsnära tjänster så handlar det ofta om vad man värderar och prioriterar, snarare än hur mycket man har i plånboken. Det behöver inte vara så enkelt som att höginkomsttagare ”har råd att köpa vitt”, medan andra vänder sig till den svarta sektorn.

– I stället handlar det mycket om vad man anser är en praktisk lösning för en själv. Vad man är van vid och vilka kontakter man har.

Vad ligger bakom den växande efterfrågan på hushållsnära tjänster? Beror det helt enkelt på rut-avdraget?
– Nej, inte bara. Vi ser en omprioritering om vad man vill lägga sina pengar på.

– Man väljer att spendera tid på fritidsintressen och att umgås med sina barn, hellre än att städa själv. Dessutom har det skett en förändring i arbetslivet. I dag är kraven större på att du ska kunna vara flexibel. Man ska vara tillgänglig för sitt jobb och då blir det svårare att hinna med både familj och arbete.

Samtidigt finns det ju offentliga lösningar, som dagis?
– Många som efterfrågar hushållsnära tjänster upplever att de offentliga alternativen inte är tillräckliga och kompletterar dessa, både vad gäller barnomsorg och äldreomsorg. Flera familjer jag har intervjuat talar om nedskärningar i den offentliga barnomsorgen till exempel. Det handlar både om för stora barngrupper och för tidiga stängningstider. Och så tyckte man att det blev för långa dagar för barnen.

Blir familjer som använder sig av hushållsnära tjänster mer jämställda? Det är ju annars ett av de vanligaste argumenten i debatten om hushållsnära tjänster?
– Från forskningshåll beskriver man det ofta som att familjen outsourcar vissa sysslor för att nå någon slags jämställd position i förhållande till arbetsmarknaden. Om man tänker sig ett heterosexuellt par med barn och båda vill göra karriär på arbetsmarknaden – då kan både kvinnan och mannen göra det med hjälp av de här tjänsterna. Så ser resonemanget ut.

– Man kan kanske säga att kvinnan i familjen blir mer jämställd med mannen i förhållandet, eftersom båda kan göra karriär. Men jämställdheten definieras inte av att mannen i förhållandet tar ett större ansvar när det gäller omsorgs- eller familjedelen. I stället löser man konflikten mellan yrkesarbete och barn med att någon annan kommer in och tar över kvinnans arbetsuppgifter, som gör ”kvinnogörat”. Då behöver man inte bråka om det inom familjen.