Issa Amro
Issa Amro. Foto: Right Livelihood

Västbanken Issa Amro, medgrundare till organisationen Youth Against Settlement, är en av fyra som tilldelas årets Right Livelihood-pris. Gruppens ickevåldsaktivism har länge gjort dem till en måltavla för israelisk militär och bosättare.

– De är mer våldsamma mot fredliga aktivister, för att vi hotar dem mer, berättar han för Dagens Arena.

Efter flera dagars resande, och timmar i militärt häkte vid den israeliska gränsen, har den palestinske fredsaktivisten Issa Amro tagit sig till Stockholm. Här ska han tillsammans med tre andra aktivister och organisationer motta årets Right Livelihood-pris, som han tilldelas för sitt arbete med gruppen Youth Against Settlements (YAS).

En av resans svåraste etapper blev att lämna hemstaden Hebron, där det i dagsläget är svårt för många palestinier att röra sig på gatorna. Här, i vad som har kallats Västbankens mest segregerade stad, grundades YAS.

– Vi ville rekrytera unga till fredligt motstånd. Vi dokumenterar de brott mot mänskligheten palestinier utsätts för av israelisk militär och bosättare, skyddar palestinska familjer från våld, hjälper till med rättsliga processer och leder kampanjer om fredliga aktiviteter, berättar Issa Amro.

”Ickevåldsaktivister behandlas sämre”

Fredsarbetet har blivit betydligt svårare sedan organisationen först startade år 2007. Både Issa Amro och andra medlemmar har flera gånger arresterats och utsatts för våld på grund av sin aktivism.

– Efter att vi blev en måltavla för den israeliska militären blev allt mycket svårare. I början trodde vi att fredligt motstånd var okej, men vi upptäckte att den israeliska lagen inte tillåter ens den här sortens aktivism. Och militärens och bosättarnas reaktioner gjorde det väldigt svårt att försvara oss och rekrytera nya aktivister.

YAS fick mycket uppmärksamhet internationellt efter en kampanj för att öppna upp gatan al-Shuhada på nytt. Gatan kallas ofta “Apartheid Street”, eftersom palestinska fordon och verksamheter är förbjudna. Palestinier är dessutom portade från delar av gatan.

– Efter kampanjens framgång, då vi lyckades få stöd från internationella organisationer, reagerade militären. De vill inte ha någon som helst kontakt mellan palestinier och Västvärlden. De försöker framställa oss som ociviliserade terrorister. Och när vi besöker andra länder och pratar på skolor och universitet, då ser resten av världen att vi är människor, säger Issa Amro.

Amro menar att den israeliska militären ofta är mer våldsam mot fredliga aktivister än mot dem som tar till våld. Detta just eftersom de utmanar Israels bild av palestinier som våldsamma. Ändå har YAS och Issa Amro lyckats få mycket uppmärksamhet internationellt, senast i form av Right Livelihood-priset.

– Den här typen att pris ger mig hopp. Det ger mig energi, skydd och ett internationellt erkännande. Det hjälper oss också att rekrytera fler som ser att arbetet de gör för fred kan uppmärksammas, och att folk förstår att det vi gör är viktigt och rätt, säger Amro.

”Vi tillåts ingen gemenskap”

Efter det senaste årets eskalerande våld mot palestinier ser han ett ökat behov av stöd till Västbankens civila befolkning. Både militären och israeliska bosättare utsätter ofta Hebrons palestinier för våldsamma attacker, vilket har uppmärksammats av bland annat Läkare Utan Gränser. Många har inte längre möjlighet att lämna sina hem.

– Det senaste året har många av de aktivister som brukade komma till mitt hem i Tel Rumeida inte kunnat nå mig. Den israeliska militären kidnappade och torterade mig den 7 oktober, och de har begränsat min rörlighet. De begränsar vilka som får hälsa på mig. Vi kan inte längre resa på samma sätt, utan vårt fokus är överlevnad, och att folk ska få stanna i sina hem. All annan verksamhet är borta, säger Issa Amro.

Tidigare har YAS drivit en biograf, en förskola och en kvinnojour i Hebron. Detta för att ge palestinier trygga mötesplatser i staden. Allt är numera nedlagt, och organisationens medlemmar har få möjligheter att träffa varandra. Den infrastruktur YAS har försökt bygga är till stor del nedriven. Samtidigt utesluts Hebrons palestinier från sin hemstads offentlighet.

– Kommer man till Hebron så förstår man innebörden av ockupation och apartheid. Palestinier bygger staket kring sina hem och marknader för att skydda sig själva. Ambulanser behöver specialtillstånd för att köra där palestinier bor, så man ringer inte ambulans. Vi lever utan trygghet, utan identitet. Vår flagga är förbjuden, berättar Amro.

Vill att fler engagerar sig i Sverige

Han lever numera efter principen ”existens är motstånd”. Men att YAS inte längre kan skicka sina medlemmar till internationella universitet betyder inte att deras arbete inte kan nå andra länder. Om något är Right Livelihood-priset ett bevis på det, menar Issa Amro.

– Efter covid och kriget mot Gaza är det mer arbete på marken i Hebron och mindre utanför. Men vi ser att det finns många grupper här som gör ett fantastiskt jobb för Palestina. Vi ser allt mer solidaritet härifrån och folk är mer medvetna. Vi planerar fler kampanjer för framtiden.

Han tror att det kan göra stor skillnad för folket i Västbanken, att personer i länder som Sverige utbildar sig om palestiniers situation och sprider YAS budskap.

– Vi behöver hjälp, ekonomiskt och socialt, att upphöja palestinier till samma nivå som israeliska medborgare. Dessutom kan ni sätta press på regering och politiker. Handelsavtal och forskningssamarbeten måste vara beroende av ett slut på ockupationen, och på Israels apartheid.