Nyhet EU, däribland Sverige, tillsammans med USA och Storbritannien motsätter sig möjligheten för fattigare länder att själva börja producera billigare alternativ till medicinsk utrustning mot covid-19.
Indien och Sydafrika lämnade i oktober förra året in ett förslag till Världshälsoorganisationens TRIPS råd att temporärt lätta på immaterialrätten kopplad till covid-19-teknologi. För att möjliggöra lokal produktion och maximera leveranser av medicinsk utrustning och vaccin till låginkomstländer.
Förslaget innebär att läkemedelsföretagen under en begränsad tid transparent delar med sig av kunskap och teknologi rörande covid-19.
Men den rika delen av världen motsätter sig förslaget.
– EU, däribland Sverige, Storbritannien och USA har satt sig på tvären, säger Pieter-Jan van Eggermont, humanitär rådgivare hos Läkare Utan Gränser.
Som regelverket ser ut idag kan läkemedelsbolagen få en monopolställning på marknaden i upp emot 20 år genom immateriella rättigheter. Så länge immaterialrätten inte lyfts omöjliggör det för lokala producenter att tillverka billigare alternativ till de mediciner, den utrustning och de vaccin som idag används för att behandla och skydda emot coronaviruset.
I nuläget har över 39 miljoner doser vaccin mot covid-19 distribuerats i 49 höginkomstländer, medan ynka 25 doser har getts i ett låginkomstland. WHO har varnat för en moralisk kollaps om inte världen levererar på löftet att även låginkomstländer ska ges möjligheter att få tag på vaccin.
Läs mer: Vaccinnationalism hotar att förlänga pandemin
Flera organisationer, där ibland Läkare utan gränser, reagerar nu på att rika länderna motsätter sig förslaget och har startat en kampanj i sociala medier som vädjar till världens länder att “prioritera liv framför vinst” under hashtaggen “#NoCovidMonopolies”.
Pieter-Jan van Eggermont är rädd för att historien kommer att upprepa sig och tar hiv-krisen som ett exempel.
Under 1990-talet spred sig aids explosionsartat runt om i världen. Omfattningen av spridningen var särskilt stor i de afrikanska länderna söder som Sahara.
Trots att det fanns fungerande behandling på marknaden hade människor inte råd med den. Läkemedelsbolagen backade inte på prissättning och delade inte med sig av sin kunskap, och insisterade att modellen med höga priser och patentskydd var det som gjorde industrin villig att spendera miljoner på forskning och utveckling.
Aidsutvecklingen ändrade kurs först när ett indiskt företag började producera en generisk version av hivläkemedlen. Då stämde läkemedelsföretag Sydafrika för att landet köpte de medicinerna istället. Först 2001 släppte läkemedelsindustrin rättsprocessen, vilket skapade möjligheter för fler generiska läkemedel att nå marknaden. Då hade över åtta miljoner människor dött av sjukdomen.
– Historiskt har vi sett att det framförallt är när konkurrens genom lågprisalternativ uppstår som läkemedelsbolagen sänker sina priser. Det sägs ibland att när produktionen blir storskalig så går priserna ner, men det finns få belägg för det. Tapneumokockvaccin (PCV red. anmärkning) exempelvis; en jättemarknad där priset inte påverkats nämnvärt, säger Pieter-Jan van Eggermont.
I en debattartikel i New York Times varnar dock Thomas Cueni, chef över branschorganisationen International Federation of Pharmaceutical Manufacturers and Associations (IFPMA), som representerar läkemedelsföretag runt om i världen, för att en tillfällig uppluckring av regelverket kan riskera framtida medicinska inovationer och göra världen mer sårbar för sjukdomar och pandemier.
Han menar att det är på grund av patent-systemet som läkemedelsföretag, likt musiker och it-företag, fortsätter att utveckla och uppfinna nya produkter för marknaden. Det kommer med en ekonomisk risk att satsa på ett nytt läkemedel eller ett nytt vaccin. Patentet är belöningen i slutet av processen.
»Utvecklingen av nya mediciner är riskfyllt och kostsamt. Man måste ta i beaktan forskaren som lagt decennium – miljarder av dollar – på att utveckla en effektiv Alzheimers behandling, men fortfarande inte är riktigt framme. Företagen och investerarna som finansierar forskningen bär så mycket risk på grund av att de har en chans att bli rikligt belönade på slutet. När patentet går ut, generiska företag har rätten att producera samma produkt. Immateriella rättigheter stöttar det system som ger oss alla nya mediciner, allt ifrån läkemedel för psykiska åkommor till cancerbehandling.«
Dagens lagstiftning tillåter läkemedelsföretagen att hemlighålla både teknologi och kunskap men även detaljer i avtalen. Exempelvis tros Modernas covid-vaccin säljas med vinstmarginaler mellan 60-80 procent, många av läkemedelsbolagen står att tjäna miljoner – oavsett om deras vaccin når marknaden och de har krävt ansvarsfrihet för eventuella bieffekter.
Läs mer: Läkemedelsbolagen kräver ansvarsfrihet för coronavaccin
– Det största problemet är bristen på transparens kring utvecklingen av nya läkemedel, eller i det här fallet runt corona-vaccinet. En stor del av finansieringen kommer från regeringar och statliga medel. Världens befolkning har lagt 90 miljarder dollar på forskning rörande olika vaccin. Det är oacceptabelt att läkemedelsföretagen inte måste redovisa hur mycket pengar de har satsat, och på vilka grunder de sätter sina priser, säger Pieter-Jan van Eggermont.
Länderna försökte komma överens den 18 januari i år, men ännu inte lyckats. Frågan hanteras igen under ett möte i februari.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
