riksbanken Riksbanken har åtagit sig att köpa olika tillgångar för totalt 500 miljarder kronor för att stimulera ekonomin i spåren av corona. Men när centralbanken nu köper företagsobligationer kritiseras åtgärden för att vara riskfylld och verkningslös.
Riksbanken har i flera år köpt statsobligationer för att stimulera ekonomin, genom att hålla nere räntor och försöka få upp inflationen. Men sedan coronautbrottet i Sverige i mars har centralbanken sjösatt ett större program som innehåller privata obligationsköp. Det började med stats-, kommun- och bostadsobligationer och företagscertifikat (värdepapper för korta företagslån), men med start den här veckan ska Riksbanken även köpa företagsobligationer.
Som Dagens Arena tidigare berättar har Riksbanken anlitat världens största investerarbolag, Blackrock, som konsult för att utforma ett program för att köpa företagsobligationer. Det här eftersom Riksbanken inte har någon tidigare erfarenhet av den här typen av handel.
Karolina Ekholm, nationalekonom vid Stockholms universitet och tidigare vice vd för Riksbanken, säger att köpen av privata tillgångar innebär en höjd risk – som i slutänden kan landa på skattebetalarna.
»En stor skillnad är graden av kreditrisk som Riksbanken tar på sig i och med dessa tillgångsköp. Att svenska staten skulle ställa in betalningen på sin skuld är högst osannolikt. Att ett företag får problem och inte kan betala sina skulder är betydligt mer sannolikt, även om Riksbanken försöker sikta in sig på företag med höga kreditbetyg. Bostadsobligationerna ligger någonstans mitt emellan i termer av kreditrisk. Om Riksbanken gör förluster på dessa tillgångar blir det en kostnad för de svenska skattebetalarna«, skriver Karolina Ekholm i ett mejlsvar till Dagens Arena.
Ekonomikommentatorn Per Lindvall ser också en väsentlig skillnad mellan att äga statsobligationer och privata tillgångar.
– Riksbanken är ju en del av staten och statsobligationer är ett sätt att hantera statens skulder men köper du privata tillgångar kan man se det som en subvention eller som att staten flyttar fram sina positioner. Vi har sett att marknaden för företagsobligationer har vuxit väldigt snabbt i Sverige, i USA är den helt dominerande, säger Per Lindvall.
Liksom flera andra bedömare ser hon också att det ekonomiska läget inte kräver de här åtgärderna nu, eftersom det inte finns problem på marknaden för företagsobligationer nu:
»Det är ganska oklart vilken nytta de gör just nu. De finansiella marknaderna ser förhållandevis stabila ut, men det kan förstås vara en konsekvens av att flertalet centralbanker genomför tillgångsköp och därmed sätter golv för hur lågt tillgångspriser kan falla.«
Karolina Ekholm anser också att riskbilden i olika tillgångar kan manipuleras av stödköpen:
»Ett generellt problem med de omfattande tillgångsköp som genomförs är att centralbankerna påverkar prissättningen på de finansiella marknaderna på ett sätt som gör att priserna inte ger tydlig information om de underliggande förhållandena vad gäller förväntad avkastning och risk.«
Karolina Ekholms bedömning är att de här åtgärderna inte påverkar den reala ekonomin, det vill säga privatpersoners konsumtion, och inte heller sysselsättningen. Den uppfattningen delas av flera. Så här sa LO-ekonomen Håkan Hellstrand på onsdagen under en presskonferens där LO lade fram sin ekonomiska prognos, när han fick frågan om stödköpen:
– Det är osäkert om de här stödköpen ger några effekter på den reala ekonomin, däremot ser man att det ger effekt på tillgångspriser; aktiekurser och sådana saker. Så den är högst osäker, den politiken, hur framgångsrik den är och det krävs mer utvärderingar av det.
Per Lindvall, ekonomikommentator bland annat på Realtid, håller med.
– Det här innebär bara att man fortsätter pumpa in likviditet i den finansiella sektorn. Det som händer nu är att de som sitter på de stora institutionerna som sitter på obligationerna som Riksbanken köper, kommer växla in den likviditeten i andra finansiella tillgångar: det är inget som kommer ut i den reala ekonomin, i form av varor och tjänster, säger Per Lindvall.
Den privata, höga skuldsättningen, som han anser är det stora orosmomentet i svensk ekonomi, späs på av en sådan tillväxt i den finansiella sektorn, menar han.
Enligt Riksbanken kommer företagsobligationer som köps upp vara begränsade till ett visst antal större svenska företag, som har ett kreditbetyg över en viss gräns, det vill säga att risken bedöms vara låg eller måttlig. Riksbanken ska aldrig köpa upp mer än 50 procent av ett företags obligationer.
Per Lindvall tar Volvo som exempel på ett företag som nyligen gav ut obligationer.
– Volvo emitterade nyligen, men de har ju inga problem med sin kreditvärdighet.
Att Riksbanken skulle köpa upp obligationer i Volvo skulle inte få någon effekt på möjliga varsel eller uppsägningar i bolaget, menar Per Lindvall.
De stödköp som Riksbanken ägnar sig åt är ett tecken på att penningpolitiken fått ta för mycket ansvar för inflationsmålet, enligt Per Lindvall.
– Penningpolitikens verktyg räcker inte till för att nå det Riksbanken vill, det vill säga att nå ett visst inflationstryck på 2 procent. Det har stått klart ganska länge. Andra centralbanker har varit mycket tydligare med att det är finanspolitiken som ska sköta det här, men Riksbanken är jätterädda för att säga något om det, och vill värna sitt oberoende. Samtidigt har vi en politisk konsensus om att sunda statsfinanser är väldigt viktigt, och att vi ska spara i ladorna. Till och med Tyskland har nu börjat rucka på det här och acceptera större underskott.
Att Riksbanken däremot i början av coronapandemin utökade sina stödköp av tillgångar tror han var viktigt.
– Det har väl varit helt nödvändigt. Sedan kan man undra nu när man köper företagsobligationer samtidigt som börsen får glädjefnatt, säger Per Lindvall.
Från 1 oktober och året ut har Riksbanken aviserat köp av stats-, kommun- och bostadsobligationer och företagscertifikat till ett värde av 132 miljarder kronor.
Vid sidan av stödköpen av tillgångar har Riksbankens coronaåtgärder inneburit att man har sänkt räntorna och förlängt löptid på utlåning till bankerna, samt ställt 500 miljarder kronor till förfogande som reserveras för företagslån via bankerna.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
