Riksgäldens generaldirektör Hans Lindblad varnar nu för att den form av privat finansiering som används vid bygget av NKS kan bli mycket dyrt för skattebetalarna.
Landstingsalliansens skandaltyngda bygge av det nya sjukhuset Nya Karolinska Solna får nu ytterligare kritik från Riksgäldens generaldirektör Hans Lindblad. I SvD går Lindblad ut och varnar för att den form av privat finansiering – kallad offentlig privat samverkan, OPS – som används vid bygget kan bli en mycket dyr historia för skattebetalarna.
SvD har tidigare avslöjat att NKS-avtalet innebär att landstinget betalar en ränta på 11,66 procent på de mångmiljardlån som tagits upp av byggbolaget Skanska och brittiska riskkapitalbolaget Innisfree. Det ska jämföras med de 5-7 procents ränta som landstinget betalar på sina egna lån.
– Staten lånar alltid pengar billigare än privata företag. Merkostnaden kan vara 40 procent men det är snarast lågt räknat. Ansvaret vilar tungt på företagen och de som förespråkar OPS att visa att detta kan uppvägas av en effektivare produktion, säger Hans Lindblad, som även i sex var statssekreterare med ansvar för budgetfrågor under Anders Borg, till SvD.
– Förutom högre ränta har OPS-företaget dessutom ett eget avkastningskrav som driver upp kostnaden för beställaren, tillägger han.
NKS-projektet är vid sidan om Arlandabanan det enda OPS-projekt som genomförts i Sverige. Enligt Hans Lindblad är förutsättningen för ett lyckat OPS-projekt att konkurrensen är väl fungerande under upphandlingen.
När NKS upphandlades fanns det bara en budgivare: Skanska. Landstingsalliansen valde då att gå vidare med projektet trots att det bröt mot deras egna riktlinjer.
– Jag kan bara konstatera att det är en förutsättning att det finns en väl fungerande konkurrens för att få till den högre effektivitet som ska kompensera den stora merkostnaden för lånen, säger Hans Lindblad till SvD.
SvD har tidigare avslöjat att NKS-projektet blir 8-10 miljarder kronor dyrare än beräknat och dessutom försenat flera gånger om. Trots att landstinget betalat miljardbelopp för att slippa kostnaden för den typen av förseningar är det ändå skattebetalarna som får stå för notan.
SvD har även avslöjat att Skanska och brittiska Innisfree undvikit att betala skatt – vilket allianspolitikerna kände till – genom att slussa pengar via avancerade skatteupplägg i Luxemburg. Skatteverket har beslutat sig för att granska om upplägget är lagligt.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
