NYHET Dagens norm för trångboddhet har ingen verklig betydelse för bostadspolitiken. Det menar Riksrevisionen som efter en granskning nu uppmanar regeringen att se över normen.
När bostadsbidraget gjordes om 1997 restes farhågor om att resurssvaga barnfamiljer skulle drivas mot ökad trångboddhet. Och att detta i sin tur skulle leda till negativa effekter på deras hälsa och studieresultat. En granskning från Riksrevisionen visar att reformen visserligen ökade trångboddheten bland dem som påverkades av ändringarna, men även att effekterna på hälsa och studieresultat uteblev.
Såväl regering som riksdag har samtidigt påtalat risker med trångboddhet, och därför avsatt sammanlagt 225 miljoner kronor de senaste tre åren för att ta frågan på allvar. Och det är en av anledningarna till att Riksrevisionen nu granskat effekterna.
– Det handlar om dagens satsningar inom bostadspolitiken är relevanta utifrån synen på trångboddhet, och att ska de utvärderas utifrån rådande normer. Vi har med internationella mått sett en generös syn på trångboddhet, säger Cecilia Enström Öst, projektledare på Riksrevisionen.
Riksrevisionen konstaterar att det inte finns en rak linje i hur samhället ser på trångboddhet. Den norm som senast fastställdes (se faktaruta) ligger till exempel inte till grund för Socialstyrelsens regler för ekonomisk bistånd, inte heller lämnar de större bostadsförmedlingarna några förturer utifrån trångboddhet.
Effekterna på hälsa och studieresultatet var alltså inte negativa utifrån resultaten från de drygt 1300 hushåll i urvalet som drabbades av trångboddhet när bostadsbidragen ändrades 1997. Det betyder dock inte att Riksrevisionen anser att trångboddhet i sig är ofarligt utifrån levnadsvillkor.
– Det är rimligt att anta att det finns en nivå på trångboddhet som är skadlig för såväl hälsa som studieresultat, men det är inte där dagens normer ligger. Och vi uppmanar därför regeringen att ta ställning till behovet av en ny norm, framför allt när det gäller extrem trångboddhet. För den är inte definierad överhuvudtaget idag, säger Cecilia Enström Öst.
2017 var cirka 17 procent av svenska hushåll trångbodda enligt gällande norm. Om den äldre normen (norm 2) istället användes skulle dock endast 5 procent av dessa hushåll anses vara trångbodda. Samtidigt är det inom denna grupp som en kraftig ökning av trångboddheten sker, lite under radarn. Trångbodda hushåll inom den gamla normen har fördubblats de senaste 20 åren.
– Vi rekommenderar regeringen att se över hur trångboddhetsnormen är utformad och hur den används. Det gäller till exempel hur styrande den ska vara för bostadsproduktionen och hur den ska förhålla sig till reglerna för bostadsbidraget och andra stödjande insatser, säger riksrevisor Stefan Lundgren i ett uttalande.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
