sjukförsäkringen Många som nekats sjuk- och aktivitetsersättning har större psykisk ohälsa och betydligt lägre inkomster under de följande åren, visar en granskning från Riksrevisionen. Det tyder, enligt myndigheten, på att fler borde beviljas ersättning.
Undersökningen har gjorts baserat på en grupp som bedöms som gränsfall, det vill säga personer som lika gärna kunde nekats eller beviljats sjukersättning. Riksrevisionen har därefter tittat på inkomsterna under de följande tre åren efter beslut för dels en grupp som beviljades ersättning, dels en grupp som fick avslag.
Resultatet visar att de som fick avslag på sin ansökan om ersättning i genomsnitt förlorade 125 000 kronor om året i inkomst. Dessutom vårdades de som nekats ersättning i genomsnitt i 34 fler dagar inom sluten vård än gruppen som beviljats ersättning.
Det handlar i stor utsträckning om personer med schizofreni, schizotypa störningar och vanföreställningssyndrom, och Riksrevisionen konstaterar att grupper med de här diagnoserna har en särskilt utsatt situation om de nekas ersättning.
Riksrevisionen finner inget som tyder på att Försäkringskassan tolkar regelverket för strängt. Istället drar man i rapporten slutsatsen att regelverket kan var för hårt, när det gäller den reella möjligheten att skaffa ett arbete.
Kjell Rautio, välfärdsutredare på LO är kritisk till att kriterierna för att beviljas sjuk- eller aktivitetsersättning skärptes 2008, vilket de påpekade i remissrundan inför regeländringarna.
Kritiken handlar om att man i dag nekas sjukersättning om man kan ta någon form av arbete, även anställningar med särskilt stöd som exempelvis anpassade arbeten, subventionerade arbeten och skyddade anställningar som finns inom Samhall. Detta oavsett om något sådant arbete finns tillgängligt för personen vid tidpunkten. Där går prövningen av arbetsförmåga längre än när det gäller sjukpenningen, där man talar om »normalt förekommande arbete« i prövningen.
– Det leder till en väldigt hård tolkning. Dessutom får man inte väga in ålder, bosättningsförhållande eller utbildningsbakgrund eller andra individuella skäl i individens omställningsförmåga, säger Kjell Rautio.
Beviljandegraden för både sjuk- och aktivitetsersättning har generellt sjunkit sedan 2014. Regeringen har tillsatt en översyn av reglerna för sjuk- och aktivitetsersättningen, efter att Försäkringskassan i en skrivelse till regeringen förra året menade att dagens hårda kriterier för att beviljas sjukersättning riskerar att låsa in personer i sjukpenning.
– Det är definitivt ett steg framåt att de ser över det. Men vi tycker att området som ska ses över är för snävt, vi vill att mer ska vägas in, säger Kjell Rautio.
Att mer ska vägas in innebär till exempel större möjlighet till individuella hänsyn vad gäller omställningsförmåga,
– Till exempel om man är småbarnsförälder och den andra föräldern har ett arbete på orten där man bor, då ska man kunna ta hänsyn till det när man bedömer rätt till sjuk- och aktivitetsersättning, säger Kjell Rautio.
Riksförbundet för social och mental hälsa, RSMH, ser allvarligt på siffrorna från Riksrevisionens rapport som visar att många som inte beviljas sjuk- och aktivitetsersättning blir sjukare och har knappa inkomster.
– Många försörjs då av vänner och familj, men vissa hamnar helt utan försörjning och det är ingen som riktigt vet hur stor den gruppen är, säger Jimmie Trevett, ordförande för RSMH.
RSMH önskar att fler i gruppen som har eller skulle kunna få sjuk- och aktivitetsersättning istället får stöd genom Supported employment. Det är en form av stöd som innebär att någon hämtar och följer med personen i fråga till arbetet, till dess att personen kan klara av att gå till arbetet och sköta det själv.
Enligt Jimmie Trevett har Försäkringskassan haft goda resultat med den här anställningsformen, och han tror att den har möjlighet att utvidgas rejält, till exempel inom arbeten som ger lönebidrag.
– Men det finns också attitydproblem där så många som 25 procent av arbetsgivare inte vill ta emot personer med psykisk ohälsa, och det måste man försöka komma åt, säger Jimmie Trevett.
Riksrevisionen undersöker i sin rapport också kopplingen mellan sjukpenning och sjukersättning. Myndigheten pekar på att sedan den bortre tidsgränsen för sjukpenning slopades, försvann en »naturlig« tidpunkt för att pröva om en person skulle beviljas sjukersättning. även om det står i försäkringskassans vägledning att de mellan dag 366 och 450 ska göra en särskild utredning för att se om sjukpenning ska bytas ut mot sjukersättning, genomförs sådana utredningar endast i begränsad omfattning.
Riksrevisionen rekommenderar därför att en sådan särskild utredning ska skrivas in i lag och genomföras senast dag 450 i sjukfallet.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
