kommunal utjämning Kommunernas kostnader borde utjämnas mer, där kommunerna med bäst förutsättningar får ge mycket mer än i regeringens förslag, menar Riksrevisionen. SKL ifrågasätter både storleken på utjämningen och metoden bakom.
Det kommunala utjämningssystemet kompenserar inte i tillräcklig grad för kostnadsskillnader mellan kommunerna, som beror på deras geografiska skillnader och befolkningssammansättning. 245 kommuner är underkompenserade i dagens system.
Det menar Riksrevisionen i en ny rapport som föreslår att mer pengar borde omfördelas inom systemet.
– En av de viktigaste delarna vi tillför i rapporten är att vi har underskattat betydelsen av stora ytor, få invånare och befolkningsminskningar för kommuners ekonomi, säger Ulf Andersson, projektledare för granskningen på Riksrevisionen.
I huvuddrag skulle Riksrevisionens förslag göra att de 46 kommunerna med bäst förutsättningar betalar 10 miljarder kronor mer än i dag, medan 210 kommuner tillsammans får ta emot 10 miljarder kronor mer. Sett till 2017 års siffror, som Riksrevisionen har använt i sin beräkning, skulle då totalt sett 10,8 miljarder kronor omfördelas istället för de 7,2 miljarder som faktiskt omfördelades det året.
Med regeringens förlag om utökad kostnadsutjämning omfördelas 9,3 miljarder – men då år 2020. Kommande ändringar innebär att 102 kommuner skulle vara nettobetalare till systemet. Det förslag som ligger på bordet är alltså mindre skarpt omfördelande än Riksrevisionens.
Riksrevisionen beräknar att ett antal kommuner i till exempel Stockholms län och Skån skulle behöva höja kommunalskatten vid ett utjämningssystem enligt deras modell, medan betydligt fler skulle kunna sänka den. Riksrevisionen menar att det här skulle utjämna skillnaden i kommunal skattesats som i dag är runt 7 procent, med Dorotea i topp, där invånarna betalar 35 procent i skatt.
Som en konsekvens av en stärkt omfördelning bedömer Riksrevisionen att dagens system med strukturbidrag, där cirka en miljard kronor fördelas till 60 kommuner, kan slopas.
Sveriges kommuner och landsting (SKL), som tillstrykt regeringens förslag till utvidning av kostnadsutjämningssystemet, underkänner dock Riksrevisionens rapport, och anser att modellen slår alltför hårt mot vissa kommuner.
– När Riksrevisionen säger att omfördelningen ska öka med 3,6 miljarder så stämmer det ju det på totalnivå, men om man summerar de 290 kommunerna blir det 10 miljarder. För Stockholm stad blir det ett försämrat utfall på 4 miljarder kronor, säger Anders Folkesson, ekonom på SKL.
Dessutom, menar SKL, finns det metodproblem i rapporten som de menar antar för mycket av ett »helikopterperspektiv«.
– Vi tycker inte den här rapporten ger bevis på att man behöver omfördela mer. För kostnadsutjämning ska ju ske efter exempelvis antal barn, hög andel äldre och så vidare. Här har de kollat på kostnader och säger att har man höga kostnader så har man högre behov. Men det är ju inte kostnaderna vi ska utjämna, utan behov, säger Anders Folkesson.
Han säger att glesbygdskommuner i dagens system får en miljard kronor för skolor och skolskjutsar, och en halv miljard för att de är små kommuner.
– Då skulle man behöva kolla om den här glesbygdsersättningen är tillräcklig. Man skulle behöva kolla konkret på hur mycket dyrare hemtjänsten eller skolskjutsar är i de här kommunerna. Det är ju ändå så att vi har effektivitets- och ambitionsskillnader mellan kommunerna, det rensar ju inte det här måttet för.
Riksrevisionen anser i likhet med SKL att en sådan mätning av faktiska kostnader och behov skulle behöva göras, men att inte heller regeringens utredare hade resurser för att göra en sådan mer grundlig utredning. Istället räknade man upp mått för merkostnader som bygger på en modell som gjordes kring millennieskiftet.
Ändå menar Ulf Andersson på Riksrevisionen att en mer grundlig utredning inte på det stora hela skulle förändra bilden av kommunerna ekonomiska behov.
– Våra resultat är ändå stabila i så måtto att vi ser att det är underkompensation i de här delarna. Den stora bilden stämmer nog.
– Det är också viktigt att framhålla att med vår modell skulle de flesta kommuner få mer pengar än i dag.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
