Ris och ros till utredning om marknadsskolan

Nyhet Är kostnaderna för att avskaffa vinstdrivna aktiebolag i skolan en investering värd att ta, eller hotar det elever, lärare och föräldrar? Anne-Marie Pålssons rapport om marknadsskolan fick både ris och ros vid presentationen på Lärarnas Riksförbund där åsikterna följde välbekanta mönster.

Att »den marknadsekonomiska logiken inte står i samklang med ett av de grundläggande kraven på den svenska skolans likvärdighet«, är en av slutsatserna i den rapport som utredaren, docenten och tidigare riksdagsledamot (M) Anne-Marie Pålsson presenterade på ett seminarium ordnat av uppdragsgivaren Lärarnas Riksförbund. Utredningen som hon gjort tillsammans med juristen och forskare Per Samuelsson, föreslår bland annat en ny lag om huvudmän för skolverksamhet, och att offentlighet ska råda i alla skolor.

Skolsystemet behöver bättre regler, men rapporten saknar skarpa förslag runt de brännande ämnena vinst och företagsform. Medvetet, enligt Anne-Marie Pålsson. Som ändå slår fast att ett förbud mot friskolor att verka i aktiebolagsform »är en innefektiv och kostsam åtgärd« och att «en tvångsmässig ombildning av befintliga skolaktiebolag till en annan verksamhetsform inte är rätt väg att gå för att komma tillrätta med de problem som skolorna står inför.«

Nationalekonomen och debattören Jonas Vlachos gillar utredningens förslag om ny huvudmannalag och skärpt insyn och offentlighet. Men menar att Anne-Marie Pålssons rapport är motsägelsefull, när den både klargör problemen med de drivkrafter som aktiebolag skapar samtidigt som slutsatsen är att det inte är aktiebolagen som är problemet. På seminariet konstaterade han att de argument som används för att inte göra något åt aktiebolagen i skolan kan fortgå även med de förslag rapporten har, exempelvis med vinster som läcker till sidobolag.

En engångsinvestering på 15-20 miljarder att hantera för staten är ganska billigt.

Han ser också nedläggningshotet ifall aktiebolag förbjuds som ett slag i luften, och tillägger att det ju handlar om en engångsinvestering: »Om man nu verkligen tror att marknadslogiken är fel i skolan så är de 15 till 20 miljarder det talas om en hanterlig engångssumma för staten. Jag tycker det är ganska billigt.«

Inte oväntat var skolkoncernen Academedias VD Marcus Strömberg mer nöjd med slutsatserna om driftsformen än analysen av problemen.

Han kan tänka sig en lag om huvudmannaskap men vill inte se någon offentlighetsprincip i de fristående skolorna och kan inte se något skäl till att begränsa vinsten.

Finlands utbildningsminister Li Andersson, Vänsterförbundet, medverkade på länk som representant för en helt annan skolvärld, där 98 procent av grundskolans elever går i offentligt ägda skolor, där det varken finns Skolinspektion, Skolverk eller nationella prov.Att ta något från nuvarande svenska utbildningsmodell till Finland var inte aktuellt, Ledorden är tillit och autonomi för lärarna, byggd på att lärarna är välutbildade och har hög status och att det är konkurrens om utbildningsplatserna, till skillnad från i Sverige.  »Lärarnas roll är helt central«,

Skolminister, Lina Axelsson-Kihlblom (S), som debatterade med Moderaternas utbildningspolitiska talesperson Lars Hjälmered, tycker att »den svenska marknadsskolan är ett hinder för svensk konkurrenskraft» och ser egentligen inte att aktiebolagen har någon roll att fylla där, utom i undantagsfall där syftet är kristallklart. Moderaternas talesperson lyfte bristen på kunskap, ordning och reda i skolan, och kritiserade ministern för att inte vilja diskutera lösningar med partierna. Lina Axelsson-Kihlbom, som kunde använda sina erfarenheter som rektor för såväl kommunal som fristående skola, liksom en period på Skolinspektionen invände att de förslag som tagits fram av Skolkommissionen (där hon ingått)  är genomtröskade och inte behöver ytterligare vändor. Hon uppskattade rapportens analysdel, men saknade en hel del i slutsatser och förslag.

I en modell där eleverna ska stå i centrum passar marknadsskolan inte alls, underströk hon. »Vi har tappat kontrollen!» Konkurrens tar bort tilltron, minskar samarbetet och ökar behovet av detaljreglering och kontroll. Och där är vinsten ett problem: »Om vi tillåter vinst men måste detaljreglera blir det ett system i systemet. Hur många skolinspektörer ska vi ha?« undrade ministern och tillfogade: »Det som händer mellan lärare och elev är viktigast.«

Fotnot: Regeringen föreslår till riksdagen dels ändringar i skollagen för ett mer rättvist skolval, dels en tydligare fördelning av resurserna, där friskolorna inte kompenseras för kommunala skolors ökade ansvar och kostnader.