vårbudget Regeringen höjer utgiftstaket i vårändringsbudgeten för att ta höjd för en förvärrad kris i spåren av corona. 100 000 fler, alltså 9 procent, tros bli arbetslösa under året. Men i ett värre läge kan arbetslösheten bli upp till 13,5 procent.
Regeringen presenterade på onsdagen vårändringsbudgeten för 2020. Då en rad extrabudgetar redan har presenterats de senaste veckorna, med anledning av coronavirusets spridning, innehöll budgeten inte många nyheter.
Vad som är nytt är regeringens beslut att höja utgiftstaket med 350 miljarder kronor, för att kunna möta ett än värre läge med behov av mer ekonomiska åtgärder. Det innebär att statens utgifter får uppgå till 1 742 miljarder kronor, motsvarande knappt 36 procent av BNP, under 2020.
– Det är tydligt i regelverket att det är möjligt att höja utgiftstaket vid kraftigt förändrade förhållanden, som djup lågkonjunktur, stora efterfrågestörningar eller när penningpolitiken inte räcker till, sa finansminister Magdalena Andersson (S) under presskonferensen.
Beroende på läget kan regeringen besluta att återgå till det vanliga utgiftstaket redan 2021.
– De åtgärder vi har lagt fram hittills saknas motstycke i svensk historia, och mycket talar för att beloppen kommer att öka framöver, sa finansministern.
Regeringen lägger fram två prognoser om utfall för BNP och arbetslöshet, utifrån dels vad de kallar ett huvudscenario, dels ett värstascenario. I det som bedöms som huvudscenario minskar BNP med fyra procent, och arbetslösheten stiger till nio procent under året.
– Det innebär 100 000 fler arbetslösa under året, det är lika höga siffror numerärt som under 90-talskrisen, sa Magdalena Andersson.
I det värre scenariot bedöms BNP falla med 10 procent och arbetslösheten bli upp till 13,5 procent. Vid det värre scenariot räknar regeringen också med en mer utdragen kris, där arbetslöshetsnivåerna håller i sig under 2021.Det är utifrån det här med negativa scenariot som regeringen räknat med att behöva använda pengar som motsvaras av det höjda utgiftstaket.
Beräkningen av de två scenarierna bygger på uppskattningar, bland annat utifrån hur länge stora delar av omvärlden kommer att vara nedstängda, men innehåller en stor osäkerhet då ingen vet hur djup krisen kommer att bli.
De offentliga finanserna bedöms minska med 200 miljarder kronor under året, varav hälften – drygt 100 miljarder – består av satsningar som gjorts för att möta krisen, och andra hälften består av minskade skatteintäkter.
Kostnader för a-kassa, aktivitetsersättning och statliga lönegarantier förväntas till exempel öka med runt 10 miljarder kronor jämfört med prognosen från i höstas.
Redan när höstbudgeten presenterades fick regeringen kritik för att inte presentera budgetens utfall på den så kallade gini-koefficienten, som mäter ekonomiska klyftor. Inte heller i vårändringsbudgeten presenteras gini-koefficienten, vilket enligt uppgifter till SvD berott på »tidsbrist« med anledning av de extrabudgetar som corona gett upphov till.
Enligt Magdalena Andersson har de ekonomiska insatserna i vårändringsbudgeten en profil som gynnar personer med lägre inkomster.
– Vi gör satsningar på välfärden och på arbetslösa, vilket ger en fördelningsprofil mot personer med lägre inkomster. Även kvinnor, som drar mer nytta av välfärdstjänster, tjänar mer på de här insatserna, sa finansministern.
Finansministern bemötte också de krav som finns från bland annat Moderaterna om att ge större stöd till företag.
– Inget land, inte ens Sverige, har obegränsat med resurser till sitt förfogande. Vi ska inte bara se till här och nu, vi måste också säkerställa resurser till längre fram.
Vänsterpartiet kritiserade vid en presskonferens att regeringen inte gör större satsningar på välfärden, och hänvisar till att budgeten räknar med lägre konsumtion i kommunsektorn, när konsumtion istället borde öka med 1,2 procent på grund av demografiska förändringar.
– Det saknas 15 miljarder kronor i år. Inte ens i den värsta krisen klarar S av att lägga en budget som värnar välfärden, och de anställda som kämpar där dag ut och dag in, sa Vänsterpartiets ekonomisk-politiska talesperson Ulla Andersson.
Dagens Arena bad LO att kommentera budgeten ur fördelningsprofil. Åsa-Pia Järliden Bergström, ekonom på LO, konstaterar att det ännu inte finns någon plan för den skattereform som regeringen har uppgett ska minska inkomstklyftorna, samtidigt som värnskatten är slopad, vilket ökar inkomstklyftorna. Enligt henne är det oklart hur de nya reformer som nu görs kommer att fördela sig över olika inkomstgrupper.
– Regeringen har i VÅP (vårändringsbudgeten red.anm) enbart räknat på de utgifter som riktar sig direkt till hushållen. Vi vet att de mest utsatta är mest gynnade av inkomstförsäkringarna. Paketet i sin helhet har dock en övervikt mot företagen, eftersom en generell sänkning av arbetsgivaravgifterna är mycket kostsam. Eftersom en sådan skatterabatt inte är särskilt träffsäker riskerar just denna del av paketet att företag som inte är särskilt drabbade av krisen till och med gör större vinster idag än vad de annars skulle gjort, säger Åsa-Pia Järliden Bergström.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
