Demokrati På onsdag väljs Indonesiens nästa president. Av de tre kandidaterna är den nuvarande försvarsministern Prabowo Subianto mest populär. Dagens Arena har pratat med statsvetaren Olle Törnquist, som varnar för en återgång till ett mindre demokratiskt Indonesien om Prabowo vinner.
Efter två mandatperioder avgår Indonesiens populäre Joko Widodo, ofta kallad Jokowi, från presidentposten. Jokowi har inte själv möjlighet att ställa upp till omval, men han har gjort det tydligt vilken kandidat han stödjer. Det handlar om Prabowo Subianto, sittande försvarsminister och tidigare en central del av Suhartos militärdiktatur.
Prabowo har två gånger tidigare kandiderat till presidentposten. Båda gånger förlorade han till Jokowi, och båda förlusterna överklagades i domstol av Prabowo.
– Under båda de tidigare valen har han positionerats som ett auktoritärt hot mot demokratin. Men nu har det skett en sorts försoning, där han har tagits in i Jokowis regering. Jokowis sätt att styra den senaste perioden har varit en triangulering av all makt i landet, där alla eliter och oligarker formar en koalition och får en massiv majoritet i parlamentet, säger Olle Törnquist, professor i statsvetenskap och Indonesienexpert.
Prabowo överlägset mest populär
Vid Prabowos sida står Jokowis son, Gibran Rakabuming Raka, som ställer upp som vicepresidentkandidat. Detta trots att han är yngre än 40, minimiåldern för att hålla posten i Indonesien.
– Jokowis svåger är överdomare i deras författningsdomstol. De fixade en ändring där. Så att han fick och kan beredas som vicepresidentkandidat, säger Olle Törnquist.
Under den indonesiska ockupationen av Östtimor anklagades Prabowo som befälhavare för brott mot mänskliga rättigheter. Han ska även ha spelat en avgörande roll i de upplopp mot kinesiska minoriteter som skedde i Indonesien mot 90-talets slut, och i kidnappningen och tortyren av ett tjugotal demokratiaktivister under samma tid.
Trots tidigare kontroverser har Prabowo lyckats marknadsföra sig själv väl hos den unga populationen, som är den största gruppen potentiella väljare.
– Han har lyckats väldigt väl med att komma ut på TikTok. Och han försöker till och med dansa lite med ungdomar och sådant. Han har verkligen lyckats med sin kampanj på alla möjliga sätt. Han säger att han ska följa Jokowi, för Jokowi har ju haft en väldigt stor approval rating, säger Törnquist.
Två andra kandidater
De två andra kandidaterna är Ganjar Pranowo, som lovar folket en mer omfattande välfärd och höjda löner för offentligt anställda, och Anies Baswedan, som säger sig kunna hjälpa landets ekonomi genom att göra det lättare att starta företag.
– Ganjar bedömdes ha väldigt stora chanser tidigare. Han påminner väldigt mycket om Jokowi när han först blev stor, och företräder Jokowis parti. Han har gjort fantastiskt bra ifrån sig som guvernör på centrala Java, kanske den mest befolkningsrika delen av Indonesien. Han framställde sig som den fattiga befolkningens vän. Vilket han kanske är i jämförelse med Prabowo. Men han är ingen skarp profil, säger Olle Törnquist.
Anies Baswedan är enligt Törnquist den ”minst illiberala” av kandidaterna.
– Han är den som har starkast kontakter med de uttalat radikala muslimska grupperingarna. Men han gör allt han kan för att också göra sig vän med de starka kinesiska minoriteterna och de kristna.
Får ingen kandidat en majoritet av rösterna hålls ett andra val mellan de två kandidater som får flest röster.
Svårt att etablera demokratiska alternativ
Olle Törnqvist vill understryka att detta inte bara är ett presidentval, utan ett val på fem olika nivåer som innefattar över 200 miljoner människor.
– Det är ju den plats i hela världen, även i jämförelse med Indien, där man har en störst valoperation på en enda dag. Man väljer president, man väljer parlament, man väljer provinsparlament, stadsstyre och bystyre.
Trots den demokratiska regeringsformen finns utbredd korruption i Indonesien, och det är svårt för folkrörelser att bildas.
– Det finns inget verkligt liberalt parti. Nu har man försökt bygga ett nytt arbetarparti. Men de kommer sannolikt inte komma in i parlamentet. Det finns också en liberal syn på genus och på olika sexuella identiteter i Indonesien. Men de som representerar de intressena lyckas absolut inte komma in i politiken, säger Olle Törnquist.
Det krävs motsvarigheten till en gymnasieutbildning för att ställa upp som kandidat i Indonesiens val, vilket många arbetare saknar. Den parlamentariska strukturen försvårar enligt Törnquist läget ytterligare.
– Du får inte delta med ett eget parti i lokala val om du inte har en nationell närvaro. Och för att komma in där så krävs det 5 procent, säger han.
Onsdagens val är avgörande
Indonesien är idag världens tredje största demokrati, men Olle Törnquist menar att samhället kan bli betydligt mindre demokratiskt om Prabowo vinner.
– Man skulle i större utsträckning använda sig av statsapparaten för att skaffa sig förmåner. Prabowo vill främja stöd genom att distribuera allt från mobiltelefoner till rissäckar bland folket. Det blir inte en välfärdsstat, för i en välfärdsstat har du rättigheter oavsett vilken kandidat du röstar på. Här får du liksom det som ett patronage, ett beskydd. Och sen kommer militären få större inflytande, säger han.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
