Nyhet Varken Försäkringskassan eller regeringen har tillräckligt uppmärksammat riskerna med den starka ökningen av digitala läkarbesök. Det skriver Riksrevisionen i en granskning och rekommenderar bättre kontroll av nätläkares sjukintyg, som ofta är av sämre kvalitet, samt nationella riktlinjer för vad som gäller vid sjukskrivning.
Andelen digitala läkarbesök ökar kraftigt i primärvården i Sverige och ökningen kommer att fortsätta.
Idag är cirka 11 procent av samtliga läkarkontakter inom primärvården digitala, med en stor andel privata aktörer. En sammanställning från SKR av digitala vårdbesök hos de större bolagen på vårdmarknaden visar att antalet digitala vårdbesök fördubblades mellan 2019 och 2020, från 1,2 till 2,4 miljoner.
I en en ny rapport har Riksrevsionen granskat om kontrollen i sjukskrivningsprocessen fungerar effektivt, och om Försäkringskassan och regeringen hanterat riskerna för försämrade möjligheter att bedöma arbetsförmåga och därav ökade kostnader. Och svaret är i båda fallen nej:
- Läkarintyg som utfärdats vid ett digitalt läkarbesök saknar oftare uppgifter som normalt sett ska ingå, jämfört med intyg utfärdade efter ett fysiskt läkarbesök, som uppgifter om läkarens egen bedömning och vilka egna observationer läkaren har gjort.
- Försäkringskassan prioriterar inte kontroll av intyg vid digitala läkarbesök, trots att de håller sämre kvalitet.
Regeringen vill att Sverige ska bli bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter. Därför är det viktigt att kontrollen skärps, eftersom ökningen »kan försämra möjligheterna att bedöma patientens arbetsförmåga vilket i sin tur riskerar att leda till ökade kostnader för sjukförsäkringssystemet«, skriver RRV.
Riksrevisionen rekommenderar därför att Försäkringskassans kontroller förstärks, särskilt av sjukintyg efter digitala besök.
Även bristen på gemensamma rutiner i regionerna kritiseras. Att det saknas nationella riktlinjer för utfärdande av läkarintyg baserade på digitala läkarbesök har medfört att regionerna har olika rutiner, vilket riskerar att leda till olika tillämpning av sjukförsäkringen.
RRV vill därför att regeringen tar initiativ till nationella riktlinjer kring utfärdande av läkarintyg baserade på digitala läkarbesök.
»Fler digitala läkarbesök och en sämre kontinuitet inom hälso- och sjukvården utgör potentiella risker för patientsäkerheten och kvaliteten i den vård som ges. Utvecklingen kan också få konsekvenser för användningen av sjukförsäkringen i så måtto att möjligheterna att bedöma patientens arbetsförmåga kan påverkas negativt.«,.
– Framväxten av digitala läkarbesök och inhyrda läkare inom primärvården innebär risker för såväl likformighet som nivå på användningen av sjukförsäkringen. Det är mycket viktigt att följa tillämpning och kostnadsutveckling för sjukförsäkringen, säger Pathric Hägglund, projektledare för granskningen i ett pressmeddelande.
Granskningen har även undersökt användandet av hyrläkare.
Regionernas kostnader för hyrpersonal, där läkarna står för den största delen, har ökat tydligt sedan 2011 var 2020 5,6 miljarder kronor dock med stor variation mellan regionerna, från 2,0–2,5 procent i Uppsala, till över 11,5 procent i Västernorrland.
Förutom riskerna med bristande kontinuitet och trygghet för patienten, har RRV inte sett att hyrläkare haft effekt på sjukfrånvaron för patienter som inte är sjukskrivna vid läkarbesöket.
Inget tyder på att förekomsten av hyrläkare skulle påverka i vad mån en sjukskrivning påbörjas eller inte. En hög jämfört med en låg andel hyrläkare på en vårdcentral har dock en dämpande inverkan på sjukfrånvaron för patienter som är sjukskrivna vid tidpunkten för läkarbesöket.
Dessa patienter får således inte sjukskrivningen förlängd i samma utsträckning. Men Riksrevisonsverkets analys »ger inget stöd för att de minskade sjukskrivningarna skulle vara resultatet av en alltför strikt bedömning av arbetsförmågan.«
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
