Klassklyftor Rut-avdraget ställer kvinnor mot varandra och bidrar till ökade klassklyftor i jämställdhetens namn. Det visar Katalys senaste klassrapport som släpps idag.
Rut-reformen såg dagens ljus 2007 och infördes av den dåvarande borgerliga regeringen. Priset på hushållsnära tjänster, som städning, matlagning och trädgårdsarbete mer eller mindre halverades genom skattereduktioner.
Då var argumenten att människor som stod utanför arbetsmarknaden skulle sättas i arbete genom de nya jobben, som skulle skapas tack vare sänkta priser. Det var också tänkt som en jämställdhetspolitisk åtgärd. Kvinnorna utförde då, och fortfarande idag, majoriteten av det obetalda hushållsarbetet. Genom reformen skulle kvinnor kunna köpa sig fria från det obetalda hushållsarbetet och på sätt lägga större fokus på den egna karriären.
– Ett hushållsavdrag ger därmed en möjlighet för fler kvinnor med längre utbildning och mer kvalificerade positioner att arbeta mer, sa dåvarande moderata finansministern Anders Borg 2007.
»Det handlade å ena sidan om välutbildade kvinnor med tidsbrist, som skulle köpa tjänsten för att kunna lösa ”livspusslet” och å andra sidan om en grupp lågutbildade kvinnor i behov av arbete men utan yrkeskunskaper, som skulle utföra arbetet«, skriver Birgitta Jordansson och Linda Lane vid Göteborgs universitet i Katalys senaste rapport Vilka är ”vi” i jämställdhetspolitiken – klass, kön och etnicitet i Rut-tjänsternas Sverige.
Majoriteten av rut-tjänsterna köps av kvinnor, och utförs av kvinnor. Det blev alltså kvinnor från de övre klasskikten som betalade kvinnor från de lägre klasskikten för att arbeta i sina hem. Tanken var att skatteavdraget skulle användas av personer från alla samhällsskikt. Men så blev det inte. Avdraget används främst i rika förortskommuner som Täby, Lidingö, Danderyd och Täby. Två efter att reformen införts använde höginkomsttagare 25 procent av det totala rut-avdraget i Sverige. Låginkomsttagare stod för fem procent.
»Rut bidrar med en uppdelning längs klassgränserna mellan de kvinnor som kan köpa och de som måste utföra hushållsnära tjänster«, skriver forskarna i rapporten.
Rut-avdraget har enligt dem bidragit till ökade klassklyftor, rättfärdigat genom att det till viss del ökar jämställdheten mellan könen. Vissa högutbildade kvinnor har getts en väg till större utrymme på arbetsmarknaden, men till priset av att andra, lågutbildade kvinnor får arbeta under dåliga ekonomiska och sociala förhållanden.
– Att satsa pengar på en grupp på bekostnad av en annan, är det verkligen rimligt? säger Birgitta Jordansson till Dagens Arena.
I grunden vill hon att rut-avdraget som det nu är utformat försvinner.
– Ja, men det är väldigt komplext. I rapporten diskuterar vi konsekvenserna av rut. Vi skulle behöva en diskussion om grundförutsättningarna för lönearbete som det ser ut idag, fortsätter hon.
Tryck på statistiken för större bild
Rapporten presenteras i ABF-huset kl 18 ikväll och finns att ladda ner i sin helhet på www.katalys.org
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
