enkät Socialdemokraterna tar avstånd från social housing och försvarar nuvarande modell för hyressättning. Trots kritik mot slopad fastighetsskatt och dagens ränteavdrag, föreslås inga reformer på området.
1. Vilka är de viktigaste reformerna för att matcha de som efterfrågar bostäder med de bostäder som byggs eller görs tillgängliga?
Det är viktigt att bygga brett. Vi vill se fler hyresrätter, bra bostäder för äldre, studentbostäder, blandade bostadsområden med både villor, radhus och flerfamiljshus som bryter den växande bostadssegregationen.
2. Vem/vilka ska styra utbudet av bostäder som byggs?
Kommunerna har bostadsförsörjningsansvaret – och det är viktigt att de tar det samt bygger så att alla har möjlighet att efterfråga.
3. Är ni för eller emot marknadshyror, och varför? Om ni är för – hur skulle ett införande av marknadshyror gå till?
Emot, tror istället på den svenska partsmodellen, där hyresgästerna och fastighetsägarna kommer överens om hyrorna. För oss socialdemokrater är bostaden en social rättighet och bostadspolitiken en viktig del av välfärdspolitiken. Tillgången till bostäder är också en grundläggande förutsättning för jobb och tillväxt.
4. Bostäder med särskilt låga hyror, så kallad social housing – är det bra eller dåligt?
Vi tar direkt avstånd från social housing. Vi anser att generell bostadspolitik är att föredra.
5. Går det att få ned priserna på byggande och hyror i nyproduktion, och hur? Vem ska betala om det kostar? (Byggbolag, staten, kommunerna t ex?)
Vi vill bygga lägenheter som vanliga människor har råd att efterfråga. Därför införde den s-ledda regeringen ett investeringsstöd för byggandet av små hyreslägenheter och studentbostäder. 2017 påbörjades byggandet av 10 000 lägenheter som fick detta stöd. Detta är ett av få förlag som faktiskt ger en lägre hyra för nyproducerade lägenheter. Vi tror att detta är ett första steg, men det kan behövas fler åtgärder. Eventuellt måste staten ta ett ännu större ansvar framgent.
6. Vilken roll spelar allmännyttan i framtiden om ni får bestämma? Bör alla kommuner ha en allmännytta?
Kommunerna ansvarar för den sociala bostadspolitiken och har som ett av flera viktiga verktyg de allmännyttiga bostadsföretagen. Det är en del av det kommunala självstyret som vi vill värna. Vi anser att allmännyttan även i framtiden är ett viktigt redskap för att öka bostadsbyggandet och klara bostadsförsörjningen i kommunerna. Ja, alla kommuner bör ha en allmännytta.
7. Bör hyresgästers inflytande förändras på något sätt – till exempel öka eller minska – när det gäller hyreshöjningar och större renoveringar?
Hyresgästerna bör ha ett inflytande vid större renoveringar.
8. Vill ni göra förändringar när det gäller ränteavdrag, rot-avdrag och fastighetsskatt, och i så fall vilka?
Vi är kritiska till att alliansregeringen ändrade fastighetsskatten utan att samtidigt ändra ränteavdragen vilket starkt bidragit till den skattemässiga obalans som uppstått mellan upplåtelseformerna. Det är viktigt för hushållen med tydliga och långsiktiga regler för boendebeskattningen. Om vi ska genomföra skattereformer på bostadsområdet nästa mandatperiod kräver de ett brett stöd i Riksdagen för att skattereglerna ska vara hållbara över tid. Vi begränsade Rot-avdraget 2016, men har inga planer på förändringar nu.
9. Svenskarnas stora skuldsättning, inte minst i form av bostäder beskrivs ofta som en statsfinansiell risk. Hur ser ni på den risken och vad bör göras?
Vi instämmer i internationella bedömares bild att hushållens höga skuldsättning utgör en risk för svensk ekonomi. Regeringen har sedan den tillträdde följt utvecklingen av bostadspriserna och hushållens skulder noggrant. Under denna mandatperiod har också Finansinspektionen infört nya regler för amortering av nya lån. Framåt kan det inte uteslutas att fler åtgärder behöver vidtas, vi fortsätter följa situationen noga.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
