Foto: TT Nyhetsbyrån

Arbetstidsförkortning Reformen ska i huvudsak riktas till arbetsplatser inom välfärden och succesivt införas fram till 2035. 

På fredagsförmiddagen presenterade en arbetsgrupp från Socialdemokraterna, som jobbat med att ta fram förslag för ett mer hållbart arbetsliv, sina förslag under en pressträff på partiets högkvarter på Sveavägen 68 i Stockholm.

Föreslår 35-timmarsvecka

En av reformerna som gruppen föreslår handlar om att införa en 35-timmarsvecka till 2035.

– Det skulle innebära en stor frihetsreform för många som har svårt att få livet att gå ihop samtidigt som det skulle förbättra människors hälsa och ge många möjligheten att få ihop sitt livspussel, säger Annika Strandhäll som leder gruppen.

Reformen kommer enligt beräkningar som arbetsgruppen tagit fram kosta 500 miljoner per år och ska i första hand rikta sig mot arbetsplatser i välfärden. Svenskt Näringsliv har tidigare uttryckt kritik mot sänkt arbetstid och i en artikel på DN Debatt i våras hävdade man att införandet av en 35-timmarsvecka skulle sänka svensk produktivitet med 8 procent. Skräckpropaganda, enligt Strandhäll som pekar på våra nordiska grannländer och Frankrike, som enligt henne genomfört arbetstidsförkortning med lyckade resultat.

– Det är mer än 50 år sen vi förkortade arbetstiden sist, så nu är det dags. Företagen gör rekordvinster samtidigt som många sliter ut sig. Men motståndet kommer att vara hårt. Vi har redan sett hur arbetsgivare varit ut med skräckberäkningar med påhittade kostnader, säger hon.

Partsöverenskommelse fortfarande möjlig

Tanken är att arbetstidsförkortningen ska genomföras successivt med en timmes sänkning per år mellan 2030 och 2035. Det hela ska också föregås av ett forskningsprojekt där 5000 arbetstagare ska gå ner i tid.

På pressträffen medverkade också Linda Palmetzhofer, ordförande för Handelsanställdas förbund och Per-Olof Sjöö, ordförande för GS-facket. Sjöö menar att det fortfarande finns möjlighet att komma överens mellan arbetsmarknadens parter om arbetstidsförkortning, även om man nu väljer att gå fram lagstiftningsvägen.

– Man ska inte se det här som att man stänger dörren för förhandlingslösningar, säger PO-Sjöö.