S: Behåll det fria skolvalet

Enkät Socialdemokraterna vill fortsätta reformerna i skolan. Framåt gäller att begränsa etableringsrätten för friskolor, förändra det fria skolvalet och skolpengen – allt för att komma åt skolsegregationen. 

1. Bör vinstuttag ur skolverksamhet begränsas och i så fall hur?

Ja, syftet med svensk skola ska inte vara vinst och vinstjakten ska därför stoppas. Regeringens förslag om en vinstbegränsning röstades nyligen ner av Sverigedemokraterna och övriga högerpartier. Fram tills att vinstjakten är stoppad och vinsterna, vinstincitamenten och dess effekter i skolan kraftigt begränsats vill vi därför sätta stopp för nya vinstdrivande skolor. Samtidigt vill vi underlätta etableringen av idéburna skolor. Marknadskrafterna ska inte längre ges fritt spelrum i skolan

2. Bör det fria skolvalet förändras på något sätt och i så fall hur?

Ja, det fria skolvalet behöver göras friare och mer rättvist för alla elever. Då kan vi inte ha urvalskriterium där barn ska behöva ställas i kö på BB eller vara född i början av året för att kunna få en skolplats. Det är helt orimligt. Vi vill se ett gemensamt ansökningsförfarande för kommunala och fristående skolor och urvalskriterier som inte är segregerande. Exakt hur detta ska utformas behöver utredas.

3. Ska det råda fri etableringsrätt för skolor i kommunerna? Om inte – hur och på vilket sätt bör etableringen regleras?

Nej, vi vill se en starkare offentlig planering av etablering och lokalisering av fristående skolor. Detta för att kommunerna ska kunna fullfölja sitt ansvar för dimensionering av skolplatser och ges långsiktiga planeringsförutsättningar. Regeringens särskilde utredare har lämnat förslag kring att kommunernas inflytande ska öka, genom att yttrandet görs obligatoriskt och innefatta fler aspekter. Vi tror att det behövs ett starkt samhälle vars styrning stärks i flera avseenden.

4. Finns det problem med betygsinflation inom svenska skolan? Vad beror det i så fall på och hur ska det förhindras?

Ja, utifrån de studier som bland annat Skolverket och Institutet för Näringslivsforskning presenterat verkar det finnas betygsinflation i den svenska skolan – i synnerhet bland friskolor. Exakt vad det beror på är en empirisk fråga, men det ligger nära till hands att tro att det extremt marknadiserade skolsystem som vi i dag har bidrar till konkurrens och glädjebetyg.

Betygsinflationen är därmed ett symptom på en större marknadssjuka – som vi bara kan åtgärda genom att minska marknadsstyrningen av svensk skola. Då behöver vi göra ett flertal olika reformer, bland annat några av de som tas upp i Dagens Arenas frågor.

5. Vill ert parti skärpa kvalitetskraven på skolor på något sätt och hur ska den här kontrollen i så fall gå till?

Ja, kvalitetskrav och ägarprövning behöver i vissa fall skärpas. Skolmyndigheterna behöver vara mer regionalt närvarande och både ägna sig åt tillsyn och stöttande utvecklingsarbete. Möjligheten för staten att stötta skolor med tuffa förutsättningar behöver förbättras och kvalitetskrav kan behöva höjas så att exempelvis lärar- och personaltäthet inte fortsätter vara väsentligt lägre i friskolor än i kommunala skolor.

6. Vill ni förändra betygssystemet och i så fall hur?

Ja, vi har därför i regeringsställning påbörjat två viktiga processer för att förändra betygssystemet. Dels har vi tillsatt en betygsutredning som ska se hur betygsystemet görs om så att det inte är elevernas sämsta prestation som främst påverkar betyget och hur ämnesbetyg kan införas i gymnasieskolan i stället för dagens kursbetyg. Dels har vi gett Skolverket ett uppdrag att kontinuerligt se över läroplaner och kunskapskrav.

7. Är skolsegregationen ett problem, och i så fall varför och hur ska den hindras?

Ja, skolsegregationen är ett stort problem för ett demokratiskt samhälle som vill konkurrera med höga kunskapsresultat. Sverige har haft en av världens mest jämlika och högpresterande skolsystem. Dit ska vi ta oss igen. Då behöver vi genomföra Skolkommissionens förslag kring mer resurser, där mest går till de kommuner och skolor som behöver det bäst, och återupprätta skolan som en mötesplats för barn med olika bakgrund.

Vi behöver förändra det fria skolvalet och reformera skolpengen. Det finns en rad åtgärder och verktyg som staten, huvudmännen och rektorer kan använda för att bryta skolsegregationen – vi behöver använda många av dem.

8. Hur ska fler motiveras till att bli lärare och hur ska de förmås att stanna kvar i yrket?

Genom ett attraktivt läraryrke där lärare värderas högt och känner stöd av ett starkt samhälle. Lärare ska ha bra betalt, bättre arbetsmiljö, fler kollegor och personal som avlastar dem och tydligare och mer transparenta fortbildnings- och karriärvägar. Lärare ska behandlas med respekt och ges befogenheter att ingripa mot stök och bråk i skolan.

Vi vill göra stora satsningar mot fler lärare och mer personal under nästa mandatperiod, som exempelvis lärarassistenter. Detta kan vi bara göra genom att prioritera skolan och lärarna framför stora skattesänkningar.

9. Varför är det så många elever på vissa håll som går ut utan fullständiga betyg, och vad krävs för att fler ska få gymnasiebehörighet?

Det enkla svaret på en svår fråga är att svensk skola numera är hårt segregerad och marknadsstyrd. Skolan kompenserar inte längre tillräckligt för elevers olika bakgrund. Elever från föräldrar med låg utbildningsbakgrund och elever som varit en kort tid i Sverige har betydligt sämre kunskapsresultat – och dessa elever samlas allt mer på några få skolor medan elever från mer gynnsam socioekonomisk bakgrund samlas på andra skolor. Alla skolor behöver vara bra skolor, skolsegregationen behöver brytas och alla elever möta behöriga lärare med höga förväntningar på varje elev.

10. Vill ert parti förstatliga skolan?

Vi vill att staten tar ett större ansvar för skolans likvärdighet och kunskapsresultat, genom tydligare och i vissa fall mer statlig styrning, men utan att helt ändra huvudmannaskapet från kommuner och fristående huvudmän – staten ska dock garantera skolans likvärdighet. Skolan har aldrig varit helt statlig eller helt kommunal, och de lokala förutsättningarna skiljer sig över Sverige, men det behövs en tydligare statlig styrning av skolan.

Vi vill bryta med marknadsstyrningen av skolan och öka den statliga närvaron och finansieringen. Vi vill se över de statliga skolmyndigheternas uppdrag och styrning för att öka arbetet med skolutveckling och stärka den regionala strukturen. Den socialdemokratiskt ledda regeringen har tillsatt en utredning för att i grunden se över gymnasieskolans styrning, där ett ökat regionalt och statligt ansvarstagande ingår.