I dag presenterade Socialdemokraterna och Vänsterpartiet sina skuggbudgetar. Riktningen i de båda budgetarna är likartad, men V ser större utrymme för reformer.
Så kom den då, den 5 oktober – sista dagen för riksdagsledamöterna att lämna in höstens motioner. Följaktligen blev det skuggbudgetrace i pressrummet utanför riksdagens kammare under onsdagsmorgonen.
Vänsterpartiet satsar på jobb och välfärd
Först ut var Vänsterpartiet. Ulla Andersson, partiledarkandidat och ekonomisk-politisk talesperson, som menade att en vänsterpartistisk budget skapar 120 000 nya jobb och utbildningsplatser år 2012. Vänsterpartiet vill bland annat anställda i offentlig sektor, stimulera byggsektorn och förbättra infrastrukturen.
Vänsterpartiets utgiftsramar för 2012 är drygt 42 miljarder större än regeringens budget. Förutom åtgärder för att skapa de ovan nämnda jobben och utbildningsplatserna, vill partiet prioritera välfärdsfrågor. Taket i a-kassan ska höjas till 930 kronor, barngrupperna i förskolan ska minskas och kommunernas ekonomiska utrymme ska utökas. Dessutom vill Vänsterpartiet satsa på ett klimatprogram för att underlätta utbyggnad av sol- och vindkraft.
I huvudsak finansierar Vänsterpartiet sin budget med höjda skatter och slopade avgiftssänkningar.
Bland annat vill paritet höja inkomstskatter för alla som tjänar över 28 000 kronor i månaden och avskaffa nedsättning av arbetsgivaravgifter för personer under 25. Dessutom vill Vänsterpartiet höja bolagsskatten, höja vissa miljö- och energiskatter, införa arvs-, fastighets- och förmögenhetsskatt, samt inte genomföra regeringens sänkning av restaurangmomsen.
Men Vänsterpartiet menar dessutom att det finns ett större reformutrymme än vad regeringen säger.
– Regeringen sparar för mycket. Mest är det en taktisk manöver att hävda att reformutrymmet inte är mer än 15 miljarder. Det handlar om att de inte har stöd för jobbskatteavdraget, hävdade Ulla Andersson.
”Kunskapsbaserad ekonomi” från Socialdemokraterna
En timma senare hade Vänsterpartiet bytts ut mot Socialdemokraterna, representerade av partiordförande Håkan Juholt och ekonomisk-politiske talespersonen Tommy Waidelich. Tillsammans presenterade de vad Juholt beskrev som en ”idé om ekonomin”.
Socialdemokraternas skuggbudget ska enligt Juholt ses i motsats till den rödgröna motsvarigheten från 2010, som ”spretade åt alla håll som en hagelsvärm”.
Waidelich och Socialdemokraterna gör i stort sett samma analys av samhällsekonomin som finansminister Anders Borg (M) och regeringen.
– Vi vill dock minska statsskulden mer än regeringen, sa Waidelich.
Också Socialdemokraterna vill satsa mer än regeringen, framför allt på utbildningsplatser och traineeprogram – en satsning på omkring 7 miljarder kronor. Juholt menade att det svenska utbildningssystemet har försämrats kraftigt, och nu är sämre än det amerikanska.
– På 1950-talet hade vi en valaffisch med sloganen ”Begåvad men fattig”. Efter fem år med Reinfeldt är vi där igen. De arbetslösa måste bli anställningsbara, sa Juholt.
I partiets skuggbudget prioriteras även utbyggnad av kollektivtrafik och järnväg, bostadsbyggande, ett höjt tak i a-kassan samt bibehållet högkostnadsskydd.
För att finansiera satsningarna vill Socialdemokraterna ta bort nedsättningen av arbetsgivaravgifter för personer under 25, inte gå fram med sänkt restaurangmoms, införa en lastbilsskatt, samt öka skatten på tobak och alkohol.
Socialdemokraterna vill även höja inkomstskatten för de som tjänar över 50 000 kronor i månaden och sänka skatten för pensionärerna.
Håkan Juholt har tidigare sagt sig vilja ”återreglera” vissa avregleringar som genomförts de senaste två decennierna. I skuggbudgeten meddelade Socialdemokraterna att de ska utreda avregleringarna av järnvägen, kollektivtrafiken, apoteksmonopolet samt elmarknaden.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
