S-politiker: ”Det behövs en debatt om rivningar”

Segregation Bostadsområdet Skäggetorp i Linköping är klassat som ett särskilt utsatt område, med stor segregation och kriminalitet. Dagens Arena åkte dit och pratade med boende om trygghet, och med kommunalrådet Elias Aguirre (S) som tycker att staten ska kunna kräva att kommuner river bostäder i utsatta områden.

Klockan är halv tio på förmiddagen och det är nästan helt dött i Skäggetorp centrum. Den grå himlen, den stora halvtomma parkeringen och det snåla regnet målar centrumet i dystra färger. Vägen hit går genom ett stort handelsområde som får stadsdelen att kännas särskilt avgränsat från Linköping.

Följer man gång- och cykelvägen in mot bostadshusen möts man snabbt av mer grönska och en välstädad allé. Barnskrik från förskolan och Nygårdskolan ekar i bakgrunden. Andra Elena är ute och går med sin son. Hon har bott i Skäggetorp i två och tycker att området blivit allt mer otryggt. På kvällarna låser hon dörren och fönsterna, och hon vågar inte gå ut.

– Det går många unga killar i grupper och det känns som att det blir mer aggressivt här. Polisen kommer till vårt hus hela tiden för grannar skriker, slåss och slår sönder saker, berättar Andra Elena.

Nu vill hon flytta härifrån med sin man och son. Till Grekland. Det är inte perfekt där, men tryggare än här, säger Andra Elena.

Ett särskilt utsatt område

Miljonprogrammet Skäggetorp i Linköping klassas av polisen som ett särskilt utsatt område, med en arbetslöshet så hög som 27,7 procent (2022) och en kriminalitet som påverkar lokalsamhället. Flera skjutningar har ägt rum de senaste åren och i somras inträffade en sprängning vid en restaurang i centrum.

Boverket klassar Skäggetorp som ett område med stora socioekonomiska utmaningar. Över hälften av invånarna har låg ekonomisk standard och nästan var femte har haft ekonomiskt bistånd längre än tio månader och eller har varit arbetslösa längre än sex månader.

Elias Aguirre är socialdemokratiskt kommunalråd och ordförande i barn- och ungdomsnämnden i Linköping kommun. Han säger att föreningslivet, bildningsförbunden och idrottsföreningarna gör ett jätteslit i dag med att försöka fånga upp ungdomarna så att de inte dras in i kriminella gäng.

– Men det är så tydligt här att man kämpar i motvind. Det är svårt att få föräldrar att hjälpa till i föreningen. Det finns ett motstånd mot att betala de oftast väldigt låga avgifterna för att vara med i idrottsverksamheten, och det finns en påtryckning från äldre ungdomar att komma med i gäng, säger Elias Aguirre.

Han vill att samhället pratar mycket mer om segregationens problem i dag. Skäggetorp blir ett tydligt exempel på dem, menar han. 

– Nyligen fick vi lägga ned högstadiet här då en tredjedel av eleverna utgjordes av nyanlända barn. Flyktingvågen 2015 knäckte skolan, är min bedömning. Kunskapsresultaten sjönk, och det blev allt svårare för lärarlaget att hantera situationen. 97 procent av eleverna på skolan hade ett annat modersmål än svenska. Då var det bättre att till slut flytta ut eleverna på olika skolor.

Hög omflyttning

Ett annat problem menar Elias Aguirre är den höga omflyttningen. Många nyanlända kommer och flyttar inom ett par år, vilket gör det svårt att få till en social sammanhållning. Det försvårar också skolans och socialtjänstens arbete när många invånare inte vet hur systemet i Sverige fungerar. 

– Vi har haft en egen bosättning där många flyttar till de här bostadsområdena, för det är här det finns lediga bostäder och landsfränder. Inget välfärdssystem klarar den typen av påfrestning som vi har haft de senaste decennierna. Kommunerna ska ta ett stort ansvar men kommer inte att klara det själva, säger Elias Aguirre.

Segregationen riskerar att slå sönder tilliten mellan människor, och politiker kan inte ducka för insatserna som krävs för att bryta utvecklingen, påpekar Elias Aguirre. Ett sätt att försöka göra detta i Skäggetorp – där M och S styr tillsammans sedan valet 2022 – är att det allmännyttiga bolaget Stångåstaden fått direktiv från kommunen om att ställa högre krav på inkomst hos nya hyresgäster. Försörjningsstöd ska inte tillåtas.

Men Elias Aguirre vill att kommunerna ska ha möjlighet att gå ännu längre för att motverka segregation.

– Det jag vill se är att staten går in och säger att kommunerna måste vända utvecklingen. Hittar man inte lösningar ska staten kunna kräva att man river bostäder. Det blir som ett sista hot för att faktiskt få till en förändring, säger Elias Aguirre. 

Vad finns det för lösningar för de som tvingas flytta? Vart ska de ta vägen?

– Jag ser ju inte nödvändigtvis att det är så många som skulle tvingas flytta i det här läget. Vi har ett stort antal lediga lägenheter i Skäggetorp. Det gör oss också sårbara för social dumpning, säger Elias Aguirre.

Men i bostadsbristens Sverige, vad tror ni att det kan få för reaktioner att riva fullgoda bostäder? Är det inte bättre att rusta upp områdena på något sätt?

– Jag tror att många inser att någonting måste göras i de här områdena. Sen tror jag att människor som bor och trivs inte vill att det är ens egen bostad som rivs. Det är inte det jag föreslår heller. Men om vi har lediga eller tomma bostäder i de här områdena med stor segregation är risken stor att vi fortsätter fylla på med nyanlända och personer som har svårt att komma in i samhället.

Men hur ska vi få in de här människorna i områden där de har lättare att integreras i svenska samhället?

– Det behöver byggas mer blandat. Mycket handlar om att inse att vi har en bostadsmarknad i dag där det blir en tydlig statusskillnad mellan olika områden. De som har varit kortast i Sverige, stått kortast i bostadskön och kanske har ett utländskt klingande efternamn, de har svårare att få bostad någon annanstans än i de här områdena, säger Elias Aguirre. 

”Har varit smärtsamt för Socialdemokraterna”

Elias Aguirre säger att en av få saker regeringen gör bra är att skärpa migrationen. Problemen med integration, segregation och gängkriminalitet har sin rot i att vi haft en ohållbar migrationspolitik de senaste decennierna, menar Elias Aguirre. 

Att komma till insikt med detta och börja titta på kontroversiella lösningar, som att riva bostäder i utsatta områden, tror han har varit smärtsamt för Socialdemokraterna. Men han är inte ensam. I veckan gick kommunordförande Jimmy Jansson (S) i Eskilstuna ut med att man borde riva stadsdelar för att ”slå sönder destruktiva miljöer”.

– Det har krävt den sjuka stegringen av våldet i samhället för att fler ska se det här som en väg framåt. Sen är det några som varit modiga och uttryckt detta ett antal år, som Jimmy Jansson. Det ska de ha en eloge för. Migrationspolitiken behöver skärpas och det behövs en debatt om rivningar, säger Elias Aguirre.

”Vi är inte otrygga här”

Men Andra Elena tycker inte att det är en bra idé att riva bostäder i Skäggetorp, även om området är otryggt.

– Det är inte bra om alla invandrare samlas på ett ställe. Men det finns tillräckligt med plats i Sverige för att bygga nya bostadsområden där svenskar och invandrare kan bo tillsammans, säger Andra Elena.

En kvinna kommer ut från porten. Hon har inte tid att prata men hennes man vill säkert, säger hon och går in igen för att hämta honom. Ut kommer Afram Georgis med två böcker på arabiska under armen. 

– När jag flyttade hit för 35 år sedan fanns det bara två böcker på arabiska på biblioteket, i dag finns det över hundra, säger han och småler. 

Afram Georgis trivs bra i Skäggetorp. På frågan om han upplever att det är segregerat svarar han nej, inte alls, svenska grannar kommer gärna och hälsar på och dricker kaffe hemma hos dem. 

– Vi är inte otrygga här och hyresvärden gör ett bra jobb att hålla fint i området. De kriminella som rör sig här kommer från andra områden i Linköping, säger han.

Men Afram Georgis säger också att han tycker att invandringen varit för stor den senaste tiden, och att det behövs nya starkare lagar som kan få stopp på kriminaliteten. Men att riva bostäder här ute, nej, så långt har det inte gått, tycker han.

”Måste ha någonstans att bo”

Anita Segerstedt har bott i Skäggetorp i över 20 år. Hon anser att området har ett sämre rykte än vad det förtjänar. Hon själv har inga bekymmer med grannar eller omgivningen, och hon är inte otrygg när hon är ute med hunden på kvällarna. Men visst känner hon till att det finns problem i området.

– Det har varit oroligt, men det har det varit på andra ställen också. Det är otroligt tråkigt och obehagligt hur det har blivit, säger Anita Segerstedt. 

Hon märker av att det är många som flyttar från Skäggetorp och att många nya flyttar hit. Hon tycker att det är synd att det är så få med utländsk bakgrund som kommer till aktiviteterna som hyresvärdarna anordnar i området. De skulle vara mer med så att man möts oftare, menar Anita Segerstedt.

Idén om att riva bostäder i Skäggetorp tycker hon inte låter bra.

– Nej, det kan man inte göra. Människorna måste ha någonstans att bo. Det heter ju så fint att alla har lika värde, man kan inte stänga ute andra från att flytta hit, säger Anita Segerstedt.