Nyhet Regeringspartiet Socialdemokratiet backar i gårdagens kommunval i Danmark. Dansk Folkeparti tar ännu ett steg från utmanarparti till utkantsparti. Var fjärde Köpenhamnsväljare röstar på vänsterpartiet Enhedslisten som blir största parti i huvudstaden.
Dansk politik har rört sig snabbt ända sedan 70-talet. Kommunvalet i går är inget undantag. Den socialdemokratiska regeringen förlorar fyra procentenheter i stöd när kommunalvalet översätts till riksresultat. S i Danmark har traditionellt sett gjort bättre ifrån sig i kommunval än folketingsval.
Men de får en stor tillbakagång i huvudstaden där de förlorar tio procentenheter jämfört med kommunvalet 2017. S går tillbaka också i alla de fyra största städerna; förutom Köpenhamn också Odense, Aarhus och Aalborg.
Martin Vinæs Larsen, valforskare på Aarhus universitet, talar om S-förlusten i Köpenhamn som den stora saken i gårdagens kommunval.
– Det är ett val som kommer leda till mycket självreflektion i Socialdemokratiet, och om partiets linje varit allt för fjärran från storstädernas befolkning, säger han till Berlingske.
Samma skifte som i Köpenhamn sker på Bornholm, Enhedslisten blir största parti med 23,1 procent och petar ned S från positionen.
Enhedslisten har sitt ursprung i flera partier på yttersta vänsterkanten, med marxistiska och maoistiska partier som gick samman.
Även om S tappar stort i Köpenhamn tyder allt på att deras kandidat Sophie Hæstorp Andersen blir stadens ”regeringschef” som överborgmästare. De är inte längre största parti, men är det parti och den kandidat som de andra partierna på rödgröna sidan kan enas om.
Och de partier som utgör regeringsunderlaget i riket – S i regering med stöd av Radikale Venstre, Socialisk Folkeparti och Enhedslisten – samlar i Köpenhamn stöd av sammanlagt 65 procent.
Samma partier har också haft framgångar i Frederiksberg – Köpenhamnsområdets svar på Danderyd – där det nu för första gången blir en S-märkt borgmästare i toppen av det lokala styret.
Annars har Socialdemokratiet haft en rad motgångar den senaste tiden efter att ha bildat regeringe efter valet 2019 och framförallt stärkts under pandemin.
”Minksaken” uppstod när den S-ledda regeringen i Danmark i november 2020 tog beslutet om att avliva landets alla minkar, då de misstänktes kunna föra en muterat coronavirus vidare. Då påverkades stödet för regeringen inte särskilt mycket.
Men minksaken har på nytt gjort sitt påmind när regeringens agerande granskats. Statsminister Mette Frederiksen har haft det tufft att försvara beslutet att stänga ned en hel näringsverksamhet, som omfattade runt 1 000 minkfarmar.
Den ansvarige ministern, Mogens Jensen, avgick under november 2020, efter att det visat sig att minkarna knappast kunde vara en källa till smittspridning som man först antog. Men hela regeringens hantering av frågan kritiseras, bland annat har SMS-konversationer mellan centrala personer i regeringskansliet raderats på uppmaning av statssekreteraren hos statsministern. Krav har ställts på att Mette Frederiksen ska ställas inför riksrätt, eftersom minkbeslutet anses ha stridit mot grundlagen.
Och ”minksaken” är inte utagerad ännu.
Högerliberala Venstre har under två decennier varit helt dominerande bland de borgerliga partierna med Anders Fogh Rasmussen och Lars Løkke Rasmussen som partiledare och statsministrar. Den senare som fick lämna ifrån sig regeringsmakten 2019 har hoppat av från sitt gamla parti och håller på att bilda partiet Moderaterne, som enligt honom ska befinna sig i mitten av politiken. Och Venstre har haft en rad andra interna strider med flera avhopp. Men i kommunvalet gör inte partiet de stora väljarförlusterna som många i Venstreleden befarat.
Dansk Folkeparti är relativt sett valets stora förlorare och tappar fler väljare än de behåller. I dag meddelade också partiledare Kristian Thulesen Dahl, som redan varit ifrågasatt under året, att partiet kommer att kalla till ett extra årsmöte där en ny partiledare ska utses.
Gårdagens kommunval omfattade fem regioner och 98 kommuner. Danmark genomförde en stor strukturreform 2007 då 14 amt ersattes med fem regioner och 271 kommuner reducerades till 98.
De nationella folketingsvalen kan utlysas när det regerande partiet och statsministern tycker är passande utifrån opinionsläget, men nästa nationella val måste hållas senast i juni 2023.
Text: Janne Sundling
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
