Så begränsades smittan på svenska fängelser

Corona Samtidigt som äldrevården och hemtjänsten brottas med omfattande smittspridning så har svenska fängelser haft få intagna sjuka i covid-19. »Det är resultatet av ett antal fattade beslut« säger Maria Lindström, enhetschef på Kriminalvårdens säkerhetsavdelning. 

När coronaviruset började sprida sig i Sverige höjdes röster för att fängelserna var potentiella smitthärdar. Medelåldern för intagna på svenska fängelser är 36 år, men gruppen intagna är ändå en särskilt utsatt grupp då de har en generellt sämre hälsotillstånd än genomsnittsbefolkningen.

4 månader efter att första svensken fanns smittad har smittoläget på svenska fängelser legat stabilt. I Sverige sitter 7000 personer antingen i fängelse eller är häktade. Av dem har 92 personer bekräftats sjuka i covid-19. 56 stycken har hunnit bli friska. Totalt sett har 1,3 procent av de intagna varit sjuka i Covid-19. Antalet smittade på de svenska anstalterna har inte stuckit iväg det menar Maria Lindström som är enhetschef på Kriminalvårdens säkerhetsavdelning.

– Vår strategi har varit lik Folkhälsomyndigheten, i att platta ut kurvan, för att hinna få till rutiner, skyddsutrustning och testning. I början var antalet smittade väldigt lågt, men när testningen kom igång ordentligt så tog den siffran ett hopp upp. Nu har vi 92 smittade. 56 av dem har blivit friska.

Skyddsutrustning och testning

I början av pandemin upplevde kriminalvården att tillgången på skyddsutrustning och testning var för dålig, men i takt med nya direktiv från Socialstyrelsen och en förbättrad organisering i många delar av samhället så är behoven nu tillgodosedda anser Maria Lindström.

– Vi hade ju grundutrustning och en vana inom kriminalvården att hantera smitta på alla enheter, eftersom vi hanterar klienter som kan ha exempelvis tbc eller hepatit, men inte i den här omfattningen. I början var det oklart för många, inklusive oss, vilken typ av utrustning som behövdes för att hantera coronaviruset, men nu har vi skyddsutrustning så att vi klarar oss, och den är också bra fördelad på våra enheter. Vi har också förstärkt organisationen med ett inköpsteam som ser till myndighetens behov.

Hur provtagning och testning görs bestäms av smittskyddsläkare som är organiserade av regionerna. På vissa anstalter har alla intagna testats, i bland har bara de som uppvisat symptom provtagits och på vissa enheter har även personal testats.

Lågt personalbortfall

Ett inte allt för stort personalbortfall har varit av största vikt ur såväl av säkerhetsskäl som av omvårdnadsskäl.

– Vi kan inte ha ett stort personalbortfall så, då fungerar det inte. Varken ur ett säkerhetsperspektiv men heller inte utifrån ett omhändertagande perspektiv. Vår personal ser ju till att de intagna får mat, gör mycket av städningen och så vidare. Det var den största utmaningen i början att hitta strategier för hur vi skulle hantera om vi skulle få ett stort personalbortfall, men sedan har vi faktiskt inte råkat ut för det. Vi hade något högre sjukskrivningssiffror i mars, men nu sen ett antal veckor är siffrorna faktiskt lägre än vanlig, säger Maria Lindström.

Som ett resultat av ett antal beslut som Kriminalvården har tagit har myndigheten kunnat försörja sig själva med personal, som Maria Lindström uttrycker det.

–Vi har inte behövt ta in så mycket extra-personal för bland annat har vi pausat de interna vidareutbildningarna och det har inneburit att rätt mycket personal som var planerad att vara på utbildning kunde gå tillbaka till jobbet. Så vi har ett mindre övertidsuttag nu jämfört med hur det brukar se ut den här tiden på året. Utöver det har Kriminalvårdens transporttjänst, där vi transporterar klienter mellan anstalter, hämtar från häktet, utför utrikestransporter och så vidare, mindre att göra nu vilket också bidrar till att de kan gå in och jobba på våra andra enheter.

Stoppa besök och permitteringar

Kriminalvården fattade tidigt beslut om att begränsa besök på fängelser och till häkten. Den 13 mars stoppades besök till fångar på samtliga anstalter och häkten med omedelbar verkan. Även fångarnas permission har ställts in och inställan vid sjukdomssymptom skjuts på framtiden.

I elva veckor har intagna i anstalt och häkte endast fått ta emot besök av försvarare, åklagare och polisanställda och övriga anställda vid offentliga myndigheter som är symptomfria. Inga andra besök får genomföras. För att kompensera för de uteblivna besöken är det gratis för de intagna att ringa, och surfplattor köpts in för att intagna ska kunna ha videosamtal med sina barn.

Maria Lindström tror att det har varit ett av de mest avgörande besluten för att hålla smittspridningen stången.

– Det är ett tufft beslut att ta och det är inte roligt för intagna eller anhöriga att inte få träffas. Men vi tror att det var nödvändigt och att det har haft väldigt stor effekt på smittspridningen.

»Gör utmaningen större«

På flera anstalter runt om i världen har coroanviruset fått fäste. I slutet av april bröt protester ut i Villa Devoto-fängelset i Argentina och i flera länder har man valt att släppa fångar fria i förtid på grund av viruset. Redan i början av mars släppte Turiket 54 000 fångar i förtid som en säkerhetsåtgärd mot pandemin.

Även Norge har tidigarelagt frigivningen av ett par hundra interner, för att minska den höga beläggningen. Platsbristen på svenska fängelser gör utmaningen större säger Maria Lindström, men tillägger att det hittills har gått att hantera.

– Med färre tomma platser så blir det svårare att avskilja intagna med symptom eller bekräftad smitta, men det har hittills gått. På våra klass 3 anstalter, alltså de anstalter med lägst säkerhetsnivå, har vi haft lite lägre beläggning nu i och med ett beslut att kunna skjuta upp inställan för dem som ska avtjäna sitt straff där. Det skapar lite plats. Det betyder att folk som själva skulle ställa in sig kommer att göra det några månader senare än vad det kanske var sagt i grundplaneringen om inte coronasituationen hade uppstått.