Skyhöga vinstmarginaler och ljusskygga företag. Asylbranschen har blivit en pengamaskin för vissa. ”Det är osmakligt”, säger Sanna Vestin på FARR.
SVT har tidigare avslöjat skyhöga vinstmarginaler bland företag som erbjuder asylboende. För vissa har varannan krona varit ren vinst. En av de som tjänat stora pengar på flyktingar är Bert Karlsson, vars företag Jokarjo omsätter runt 350 miljoner årligen enligt DI.
I dag avslöjar Expressen Bert Karlssons närmsta konkurrenter, Tofta Snickeri AB.
Varje år fakturerar företaget mellan 85 till 100 miljoner kronor till Migrationsverket för sina över 1 000 flyktingplatser runtom i landet. Men snickeriet är bara en front. De som tjänar de stora pengarna heter Bertil Andersson och advokaten Lars Andersson.
Duon tjänar mellan 18 – 20 miljoner kronor per år, har Expressen räknat ut. De skriver kontrakt med företag som kan ge asylsökande mat och tak över huvudet och betalar dem mellan 220 till 260 kronor per boplats och dag. Från Migrationsverket får de mellan 268 och 310 kronor per asylboende och dag. Mellanskillnaden på runt 50 kronor hamnar efter några vändor i deras fickor. Själva snickeriet får, för att de agerar front, 1,5 procent av de årliga intäkterna som enligt Expressen ligger på runt 100 miljoner kronor.
Sanna Vestin, ordförande för FARR, Flyktinggruppernas Riksråd, tycker det är tråkigt att pengarna försvinner ner i andras fickor.
– Klart att det är osmakligt. Migrationsverket har länge klagat på att de måste hålla sig till vanliga upphandlingsprinciper och inte kan ställa så mycket krav, säger hon.
Hon tycker att det väsentliga från flyktingarnas synpunkt är att det blir någon form av kvalitet på boendet. Kraven är väldigt låga som de är. Hon säger att flyktingarna får fem kvm per person, men det har blivit nedsatt till 3,3 när de varit svårt att hitta lokaler.
– Det är bara att föreställa sig hur det skulle vara att bo på den ytan ett antal månader. Det är väldigt påvra förhållanden för de flesta flyktingar, säger hon.
Sanna Vestin anser att pengarna skulle kunna ge möjligheter till organisationer att ha verksamheter på flyktinganläggningarna istället. Eller att se till så det finns telefon och internet för de nyanlända.
Vad som borde göras för att förhindra den här sorten boenden tycker Sanna Vestin är en svår fråga.
–För det första är det tveksamt om det ska vara organiserat på det här sättet, det är klart, när det kommer många på en gång måste man ta det som finns. Men man borde inte ta lägsta anbud utan det borde finnas krav på erfarenhet och det bästa möjliga upplägget, säger hon.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
