Med hjälp av jurister kan privata bolag driva upp antalet assistanstimmar – och därmed vinsterna. »Lagen sätter få gränser för vad man kan få« säger Cecilia Eek, Försäkringskassan.
Som Dagens Arena rapporterat tidigare har den privat utförda assistansen ökat kraftigt det senaste årtiondet. I dag har privata assistansföretag 65 procent av marknaden och kommunerna runt 25 procent. 2002 var siffrorna näst intill omvända – då hade kommunerna nära 70 procent av marknaden och de privata strax under 20 procent.
Samtidigt har kostnaderna för assistansersättningen ökat drastiskt – från 7,5 miljarder år 2002 till 29, 8 miljarder år 2015. Detta trots att assistansmottagarna inte blivit fler de senaste fem åren. Det som drivit på kostnadsutvecklingen är i stället antalet beviljade timmar. De senaste tjugo åren har antalet beviljade timmar för assistansersättning ökat från i genomsnitt 67 till 124 timmar per person och vecka.
För att dämpa kostnadsökningen gav regeringen förra året Försäkringskassan i uppdrag att närmare analysera utvecklingen av antalet timmar.
Och myndigheten har kommit fram timmarna ökar snabbare för de som valt en privat anordnare. Också vid byte från en kommunal till en privat anordnare ökar antalet timmar.
För att ta reda på orsaken till timökningarna har Försäkringskassan också intervjuat handläggare över hela landet. Och i intervjuerna ges en samstämmig bild: de privata assistansbolagen blir allt mer aktiva i Försäkringskassans utredningar.
Många bolag har anställda jurister som hjälper assistansmottagaren i kontakten med Försäkringskassan. På exempelvis Humana Assistans hemsida kan man läsa att företaget har över 20 jurister som hjälper till med ansökan och omprövningar av antalet beviljade timmar.
– Lagen sätter få gränser för vad man kan få. Om du kan lyfta fram ytterligare behov, fler aktiviteter än de du redan har, kan du få fler timmar, säger Cecilia Eek, analytiker på avdelningen för analys och prognos på Försäkringskassan.
För att få personlig assistans utreder Försäkringskassans handläggare först och främst om personen ingår i den så kallade personkrets som har rätt till ersättning. Därefter utreds det personliga behovet. Det kan handla om hemlivet, fritidsaktiviteter, behov av vila med mera. Handläggaren gör också hembesök hos personen i fråga och tar del av medicinska underlag för att göra en samlad bedömning om hur många assistanstimmar personen är berättigad till.
Den som söker assistansersättning kan genom att skriva en fullmakt låta ett juridiskt ombud föra talan i sitt ärende. Något som blir allt vanligare. 2014 hade 42 procent av de nybeviljade privata assistansanordnare som ombud, vilket kan jämföras med 8 procent 2006.
Och de intervjuade handläggarna berättar att det är vanligt att ombuden deltar i hembesöken och sitter med när den assistansberättigade ska träffa Försäkringskassan.
»Bolagen säger många gånger att dom överdriver, och det kan dom ju säga också rakt ut och säga att, ›ja det är bäst att ta i lite, för ni drar ju ifrån i alla fall‹.« säger en intervjuad handläggare.
I vissa fall har det till och med förekommit att den assistansberättigade kontaktat handläggaren efteråt för att berätta att han eller hon inte känt igen sig i assistansanordnarens beskrivning, skriver Försäkringskassan i sin rapport.
Får man samma hjälp av kommunen som av de privata bolagen?
– Det tror jag inte, det var i alla fall ingenting som kom upp i intervjuerna med handläggare, säger Cecilia Eek.
Handläggarna berättar också att ombuden uppmanar föräldrar till assistansberättigade barn att ansöka om fler timmar när behovet ändras, exempelvis när barnet börjar skolan eller flyttar hemifrån. Eller efter att den assistansberättigade fyllt 65 år, då hen inte längre kan ansöka om att få avtalet timmar utökat.
– Företagen hjälper till att uppmärksamma sådant som du inte själv har tänkt på, säger Cecilia Eek.
Flera handläggare vittnar också om att läkarintygen skrivs på ett sätt som stödjer yrkandet, till exempel genom att använda just de formuleringar Försäkringskassan använder i sin vägledning.
– Man kan beviljas assistansersättning för att man behöver assistans från någon som har »ingående kunskaper« om funktionsnedsättningen. Ett exempel som kom upp under intervjuerna var att vissa läkare börjat använda exakt den formuleringen i sitt intyg. Det är ett begrepp från regelverket för assistansersättning och inte ett begrepp som läkare normalt använder själva.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
