Antirasism För tio år sedan demonstrerade 20 000 personer i Stockholmsförorten Kärrtorp som en reaktion mot en våldsam nazistisk attack. Den största uppslutningen någonsin mot rasism i Sverige, enligt arrangören Petri Myllykoski:
– Det var en seger att antirasismen spred sig i Sverige. Det var till och med stöddemonstrationer i Berlin.
Hösten 2013 klottrades rasistiska budskap runtom i Kärrtorp, folk hotades och utsattes för våldsamheter. Nazister misstänktes ligga bakom. När lokala nätverket Linje 17 mot rasism manifesterade på torget en lördag före jul störtade nazister beväpnade med påkar, knivar och glasflaskor in bland barnvagnar och pensionärer.
Petri Myllykoski har engagerat sig mot rasism i 30 år och är medlem i partiet Socialistiskt alternativ, före detta Rättvisepartiet socialisterna. Han arrangerade manifestationen som attackerades, rekorddemonstrationen veckan därpå och manifestationen på tioårsdagen för en vecka sedan.
Toppolitiker mot rasism
22 december 2013 samlades mellan 15 000 och 20 000 personer på Kärrtorps IP. Många höll upp skyltar i form av röda hjärtan med texten KÄRRTORP. Silvana Imam, Adam Tensta och Bianca och Tiffany Kronlöf stod på scenen. Flera toppolitiker var där. S-ledaren Stefan Löfven sa till Aftonbladet att ”det är viktigt att manifestera och stå upp för solidaritet och demokrati” och integrationsminister Erik Ullenhag (L) sa att ”vi har aldrig vunnit den här kampen om människors lika värde. Vi ska ha med oss att det här kan hända igen”.
Petri Myllykoski tror att det var bilderna från nazisternas attack som fick folk att reagera.
– Det chockade nog folk ordentligt att en fredlig förortsdemonstration med barnvagnar, pensionärer och små barn attackerades av våldsamma nazister med knivar och påkar.
Nazisterna flyttade
Kärrtorp 2013 blev en lärdom: Det fungerar att organisera sig och manifestera. Nazisterna försvann från Kärrtorp efter demonstrationen. Sedan dess har den våldsamma gatunazismen dragit sig tillbaka, enligt Petri Myllykoski.
– De blev ordentligt pressade. Det blev till och med interna strider inom de olika nazistgrupperna. Svenska motståndsrörelsen anklagades för att ha betett sig klantigt när de hoppade på en grupp där det fanns barnvagnar och pensionärer.
Det rättsliga efterspelet slutade med att ett trettiotal högerextremister dömdes för bland annat våldsamt upplopp, vapenbrott, brott mot knivlagen, olaga hot och hets mot folkgrupp, enligt tidningen Expos sammanställning. En vänsterextremist dömdes för dråpförsök för att ha knivhuggit en av nazisterna.
Jobb, bostad och välfärd är antirasism
Ett halvår efter Kärrtorpsattacken höll statsminister Fredrik Reinfeldt talet där han vädjade till svenskar att öppna sina hjärtan för människor på flykt. Tio år senare har Moderaterna återigen statsministerposten. Den här gången stödda av SD, med en gemensam bild av att invandring är förklaringen till många av samhällsproblemen.
Säkerhetspolisen ser nu högerextremism som en av tre aktiva våldsbejakande extremistmiljöer i Sverige som vill använda våld för att uppnå samhällsförändring. Islamism och vänsterextremism är de andra.
Starka vittnesmål
Den viktigaste antirasistiska handlingen är att ha ett helhetsperspektiv och kämpa för jobb, bostäder och välfärd för alla, tycker socialisten Petri Myllykoski.
När nätverket samlades på torget tio år efter attacken förra veckan deltog 200 personer. Flera som var med för tio år sedan gav sina vittnesmål.
– Folk berättade om när de stod på torget och nazisterna kom. Det var starka berättelser, många var traumatiserade, säger Petri Myllykoski.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
