Riskkapitalbolag och mindre företag gör mångmiljonvinster på personlig assistans. Förklaringen ligger till stor del i lägre löner, sämre anställningsvillkor och ett felkonstruerat ersättningssystem.
– Assistansbranschen är en ren guldgruva för företag som letar stora vinster, säger Tomas Agdalen på Inspektionen för socialförsäkringen, som har utrett Försäkringskassans exploderande assistanskostnader.
Vinst är ”det som blir över när produktionskostnaderna är betalda”, som Agdalen definierar det i rapporten. Med en vinstmarginal på 7 procent i branschen innebär det att bara 93 procent av de pengar som företagen får från Försäkringskassan och kommunerna används till verksamheten och till avskrivningar för tidigare investeringar. Och vissa bolag har högre marginaler än så.
Tomas Agdalen är inte förvånad. Det beror i huvudsak på hur ersättningssystemet för personlig assistans ser ut, menar han.
Försäkringskassan betalar en timschablon till alla assistansanordnare. 2012 låg den på 267 kronor per timme. Tanken är att 87 procent ska gå till assistenternas lönekostnader. Men detta är sällan fallet bland de privata företagen.
– Timschablonen är konstruerad för att täcka kommunernas ökande kostnader, samtidigt som de privata aktörerna lyckas pressa sina kostnader, säger Tomas Agdalen. De privata företagen kan bara glida med.
Enligt ISF:s beräkningar överkompenserades privata företag med i snitt 54 kronor i timmen 2012, något som till stor del beror på att kommunerna har ett ”högre löneläge när det gäller grundlön och ersättning för arbete på obekväm arbetstid”.
Både medellönen och lägstalönen är sämre i vinstdrivande företag, visar siffror från Kommunal. 2011 hade privatanställda personliga assistenter en medellön på 19 500 kronor i månaden, jämfört med 20 400 för kommunanställda. Förra året fick Kommunal igenom en del förbättringar efter en blockad, men kollektivavtalen ger ändå privatanställda med lägstalön 234 kronor mindre än kommunalt anställda per månad.
Inom landets största vinstdrivande assistansanordnare, Humana, låg medellönen högre än genomsnittet för privata aktörer, enligt VD Per Granath. Och själv vill han lyfta fram en annan förklaring till den lägre kostnadsbilden.
– Det som de stora privata assistansföretagen lyckats väsentligt bättre med än kommunerna är att hålla effektiviteten på en hög nivå. Nästan varje timme som vi ersätter våra assistenter för ger en intäkt, säger han.
”Det är också känt att assistansföretag kan vara flexiblare i sin personalpolitik”, skriver Inspektionen för Socialförsäkringen. I praktiken fungerar en privat assistansanordnare som ett bemanningsföretag, och assistenterna är som regel tillfälligt anställda på timmar. Två tredjedelar av Humanas anställda är till exempel timanställda. Om en ”kund” väljer bort sin assistent blir det oftare avsked än omplacering.
Britt-Marie Höglund, förhandlare på Kommunal, är väl medveten om hur det ser ut, och menar att det sannolikt bidrar till de privata företagens vinster.
– Är du anställd av kommunen är du ofta tillsvidareanställd och har vanlig uppsägningstid som kommunen betalar. De större bolagen betalar bara i två veckor, och det blir förstås en viss skillnad i kostnad.
Läs samtliga delar i Kent Wernes granskning av vinsterna inom handikappomsorgen:
Därför ska riskkapitalbolagen i handikappomsorgen granskas
Riskkapitalbolagen tar över handikappomsorgen
Assistansbranschens guldgossar
Humanas vd försvara vinsterna
Så gör riskkapitalbolagen vinst på funktionsnedsatta
“Vinstintresset driver upp kostnaderna”
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
